Hem > Forum > Hopplöshet > Natt tankar cuz why not

Natt tankar cuz why not

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1
  • Avatar

    Det känns som om jag kommer dö när som helst. Inte som att jag ska begå självmord, men att min tid här kommit. Jag är inte sjuk i nån dödlig sjukdom eller så. Det bara känns så. Som att Ragnarök är på mig. Som att undergången är nära.

    Jag är helt jävla tom. Jag ser ingen mening med min nuvarande situation, jag ser inget hopp om framtiden och har väldigt lite jag känner mig glad för i mitt förflutna nu för tiden. När jag säger saker eller skrattar så är det som om jag är på autopilot. Jag kommer inte ihåg vad som var roligt. Jag kommer inte ihåg vart mina ord kom ifrån, inte för att det här någon betydelse eftersom att ingen lyssnar ändå. Jag gläds inte av att läsa längre. Har ingen motivation att spela eller lyssna på musik som jag minns att jag tyckt om. Jag finner ingen inspiration till att skriva på mina sagor.

    Jag har inte självskadat på ca 1.5 år, men såhär på natten när jag har glömt och tagit min sömn medicin så vill jag bara självskada för att kunna känna att det här är verkligt. Att jag existerar.
    Jag räds inte av döden, men jag är inte redo att välkomna henne än. Jag är rädd för mina tankar för jag känner att jag vill vara i kontroll. Jag vill inte råka göra något på impuls. Jag har försökt att ta kontakt med psyk men psykiatrin fucking suger. Dom i receptionen är otrevliga och gör det jobbigt att ta kontakt, min psykiatriker informerar mig inte om vilka biverkningar jag kan uppleva av min höjda dos av medicinen. Han säger även att vi ska ses var 3:e månad för att “andra behöver hjälpen mer”. Jag anser att jag behöver mer regelbundna besök, men vågar inte säga emot utifall jag faktiskt inte är värdig hjälpen…
    Aja. Tack för mig eller nåt.

    Avatar

    Psykiatrin suger. Kan bara hålla med. Det är bara de akut suicidbenägna som får stöd.

    Bra att du är här, i forumet så du kan börja pröva något annat. Hur vill du leva när livet är som bäst? Kan du känslomässigt fantisera hur det skulle vara? Kan du låtsas att det redan händer så din kropp och psyke kan påbörja resan till det livet?

    Har du ingen aning vad du vill råder jag dig att hänga dig fast i vardagliga rutiner som att stiga upp samma tid varje dag – med solen, äta tillräckligt bra, äta d-vitamin, magnesium och probiotika. Sen behöver du hänga med folk som lever de liv du vill ha. Finns det någon grupp du kan vara i på nätet eller IRL?

    Rör på dig. Dansa när ingen ser dig och ge dig hän, promenera eller gör annat som passar dig bättre och var nyfiken på kroppens alla signaler som visar på något positivt. Avslappning, att vara skönt trött efter ett löppass eller andra känslor som gör dig lugn är det du ska leta efter.

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.