När borde man söka akut?

Jag mår inte så bra alls just nu. Det känns som att de är kaus i huvudet pågrund av alla tankar och känslor, och väldigt mycket av det kan jag inte sätta ord på.

Jag tror att jag under längre tid har haft en form av tvångsbettende också. Men nu undrar jag om det har gått över styr eller om det egentligen är ett självskadebeteende. Det jag gör iaf är att varje gång jag ser på tv eller något likande så har jag rivit på mina naglar och huden runtomkring, jag river på läppen och på fötterna. Men jag kan inte sluta, jag håller på tills de blöder och på mina fötter så river jag av mina tånaglar. Jag vet verkligen inte varför, men jag kan inte sluta. Vad är detta? Någon som har någon tanke?

Jag känner också de senaste åren att så fort jag har känt av att jag behöver något, bli inlagd eller få mer terapi så har jag alltid gjort en lista över för och nackdelar i huvudet om hur det skulle påverka andra om jag prioriterade mig själv. Det har känts omöjligt att välja mig så har avstått. Men senast så valde jag mig själv och gick i terapi fyra dagar i veckan i 10 veckor och va sjukskriven under den tiden. Men nu känner jag mig dålig igen. Tanken på självmord är hög. Men nu kan jag inte göra något eftersom jag så nyss prioriterade mig själv först. Så nu måste jag gå till jobbet och sen finnas för min sambo. Sköta hemmet och allt de där.

Jag har gått upp i vikt detta året. Den sanningen hatar jag då jag hade lyckats gå ner året innan. Nu har jag så sjukt ont i kroppen. Ont efter minsta ansträngning. Hur ska jag orka träna med allt kaus som jag redan känner mig sjuk utav. Min terapeut från terapin jag nyss avslutade sa att han oroar sig över min hälsa efter allt han hörde på förra mötet. Han tror att jag är påväg neråt men bad mig att inte ge upp eller tappa kontrollen. Men hur ska jag lyckad me de?

[Indigo Vutaqy]

Varför känner du att det är fel att välja dig själv, att prioritera dig själv?

I grunden tror jag på min amatörmässiga nivå att när du river dig själv så är detför att du vill ha någon typ av kontroll, och kontroll kan vara att antingen utföra ritualer av olika slag , eller att skada sig själv.

För mig låter det som att allt (eller det mesta) bottnar i en låg självkänsla/känsla av självvärde, när du också dessutom backar för hjälp och att du känner att du måste finnas för din sambo.

När du känner ångest/oro- skriv ned detta och försök lösa det i huvudet istället för att skada dig själv. Och måste du verkligen ‘finnas för din sambo?’ din sambo märker väl  att du mår dåligt? Kanske borde du prioritera att försöka hantera dina känslor/tankar på ett hälsosammare sätt som prio ett.

Ha inte dåligt samvete för att du inte gör saker hemma, eller tränar. Men kanske ha som mål  att gå ut en promenad varje dag iallafall, kanske tillsammans med din sambo?

Alltså, börja i små steg och ställ inte så höga krav på dig själv. Promenader är en bra träningsform, särskilt också om du går i naturen blir du lugnare och mer harmonisk på köpet.