Jag har dålig hälsa, jag är ensam, jag har massor av fobier eller våndor eller vad man ska kalla det. Saker som oroar mig. Jag tror jag lider av PTSD så väl som väldigt stark ångest.
En psykolog jag pratat med tror också att jag har PTSD.
Får ofta sådana här känslor av att något måste ”ske”, att jag vill fly från livet (eller förändra det radikalt), men har svårt att göra något för att känna att jag ”flytt” obehaget. Det är som att jag befinner mig i en osynlig bur. Känner mig fast.
Tyvärr brukar min flykt bestå i ohälsosamma matvanor eller distraktioner i form av internet i stället.
Det värsta är känslan av att många av de saker jag får ”panik” över är sådant som inte går att lösa. Jag kan inte förlika mig med det… Hur gör man för att kunna ”acceptera” det i tillvaron som man inte kan göra något åt?
