Jag lider utav emetofobi (kräkfobi) och har gjort under ca 25 år är 35 år nu. Fobin har blivit värre nu i och med att vinterkräksjukan ökar. Jag har ständig ångest och kan inte sluta tänka på kräks och smittovägar. Min ångest har och hopplöshet har blivit så stark att jag har börjat få suicidala tankar. Jag vill leva, men jag orkar inte.
jag hade den fobin som barn och vet hur fruktansvärd fobin är. Jag tänkte att spy var lika med att dö. Nu vet jag bättre. Har du frågat dig själv varför du har sån kräkfobi? Nåt minne som har skrämt upp dig? Att kräkas är inte farligt om man inte gör det dygnet runt eller varje dag eller nåt sånt, kram
