Nu sitter jag här igen och skriver anonymt till världen igen. Ingenting och allting på samma gång.
Har stängt in mig i ett rum med min middag som jag ville äta med min kille.
vi började bråka istället. Matlusten borta. Magont.
Är stressad jämt, försöker hitta nytt jobb för att förbättra min usla lön. Skäms över att prata om den när andra i min ålder har betydligt högre. Blir tvungen att flytta snart och hittar verkligen ingenting jag har råd med.
Min kille säger gång på gång hur han hatar sitt liv och vill dö. Själv försöker jag hålla mig över ytan.
När han säger att han älskar mig och vill leva sitt liv med mig har jag nu mera svårt att hålla hans hand och säga detsamma. Två senaste åren har varit ett helvete för båda och det har tagit på mig. Jag vågar inte säga hur jag känner för han hatar sitt liv så mycket att han skulle kunna skada sig om jag berättade.
Nyss pratade vi om vart jag ska bo när jag blir av med min lägenhet. Jag sa att jag kan bo hos mina föräldrar ett tag till det löser sig. Han blir arg, eller mer upprörd/ledsen och ber mig inte göra det. För då kan han inte se mig lika ofta. Jag känner att jag inte skulle bry mig, tag jag överlever ändå. Jag behöver inte se min partner varenda dag. Hans behov är att han måste det.
Jag har tagit upp detta så många gånger. Jag får bara ”tyst” till svar. ”Tyst, jag vill inte höra mer från dig nu. Du har sagt ditt. Du vill inte vi med mig”.
Stressad och trött och ledsen så orkar jag inte göra mer. Frågar honom varför jag inte kan förklara vad jag menar. Så klart älskar jag honom. Jag vill inte stressa bara. Jag känner mig inte sugen att bo i en etta med honom när jag vet att vi bråkar ibland och det tynger mig. Vill inte sitta fast i ett litet rum då.
Hur kan jag älska någon och samtidigt inte vilja bo hela tiden med personen? Hur kan jag säga att jag älskar honom och samtidigt känna att jag vill göra slut för att jag inte orkar?
Hur kan jag göra slut med någon man bott med i 4 år och planerat en framtid med? Någon som man egentligen älskar?
Har fan inte råd att sjukskriva mig ens.
Parterapi gillade han inte. Mina två senaste psykologen säger att jag ska göra slut.
Vi har underbara dagar ibland, och ibland vänder allt på en sekund.
Jag kan ibland se upp mot himlen och be till vad som helst att jag ska få energi och mod att orka göra något.