Känns obalancerade i livet

[Teal Korice]

Jag började tecknare & lära för me själv på egen hand & försökade gör något över min nivå; tillexampe anatomy, skuggor, händer, & flera färger är saker jag vet inte mycket om.
Jag förskökt gör en för complex teckning & vill göra den klar för jag är så nära.
Länger den på is för nu, gör något enklare istället; vill ändå göra klar den, fast en vecka kommer inte ändra något.

Det var samma år jag flytade out & började leva själv,
samtigit skaffat sociala medier, bara en inga mer.
Jag har inte haft vänner sedan jag blev en tonåring, så mer än 10 år nu, jag har inga person som jag kallar en vänne i mitt riktga liv.

så sent i mitt liv.

Jag känner mig känlosamt förvirade om mitt liv, neutral med liten ilska, är i väntan på professionell hjälp & andra saker på väntan
men känns som en känslo samt barn & samtidigt en förälder.
Kan någon ge mig en converasations, små kommentare är fina, men jag vill prata med någon, snälla?

[Blue Byqite]

Hej. Det låter inte alls roligt det där. Lider med dig.

Om det finns något positivt med allt så är det att du verkligen har möjlighet att bryta loss och vara den personen du vill vara.

Jag befann mig själv i en svacka där jag förlorade många vänner under en tioårsperiod av mitt liv, och jag hade en galen ångest över att jag inte handlade annorlunda. Men när jag sen började att jobba på att bli den personen jag faktiskt ville vara så tog det inte lång tid innan de känslorna släppte.

Och jag har gärna en konversation med dig här om du vill. Inte av omtanke, utan för att jag faktiskt tycker du verkar intressant. Du har ett fint sätt att uttrycka dig på, och det är det inte många som har nu för tiden 😊

[Teal Korice]

Tack för dinna ord, jag tror de hjälpler mig

Bara önskar att inte få mitt gammla liv utan ett bättre liv där jag försöker vara mer active

Är lite rädd för a skaffa vänner när jag har haft flera episoder i bara 2 månader, det tar mycker energi & att hitta personer som ger mig den gristan är en svår sak att hitta

[Blue Byqite]

Det förstår jag. Det är jakten alla människor ägnar sig åt. Jakten på en människa som man litar ihop med. För vissa tycks det jättelätt, för andra väldigt svårt. Gemensamt för de två typerna är att det ändå har gett ångest med vägen. Det kan man vara säker på.

<i>Vad är det för episoder du pratar om förresten? Det är helt ok om du vill berätta eller inte. </i>

Är du förresten tecknare i grunden eller är det något som du börjat med på senare tid?

Innan jag trycker på skicka vill jag säga en sak då jag såg dig nämna det i första inlägget. Det är aldrig för sent med någonting. Jag är förvisso bara 37 år gammal, men jag har redan tänkt att saker är för sent i perioder sen jag var elva. Tänker så ibland nu med, men det slutar ju alltid med att inget är för sent.

[Teal Korice]

Vad jag menar med episoder är i 3 dagar kändes inte bra, känslor av sorg, ilska, förviring, ånger & trötthet på mig själv; det var första gången. Nu har får jag 1 eller 2 dagar av de känslorna
Nu efter en till episode nyligen, nu känner jag, inte netrual utom domning.
Så jag mår bättre, inte bra, bara bättre; det är inte mycket.

Tror jag läger för mycket press på mig, vad jag hålde på med, är jag så nära att göra klart; men jag kommer bara göra samma misstag igen.
Så jag länger det på is, villar idag & gör något enklare saker istället.
Jag tänker göra det klar någon dag, men jag behöver en inte en vecka utom veckor at lära mig först

[Teal Korice]

Jag behöver också be om ursäkt till en ny online vän, som jag sa att jag inte kände mig bra
Redan lärt mig med en annan person att det är en dålig íde, men det är bra mella oss, de gav mig det här stället som av många alternative.

men jag känner jag måste ursäkta mig själv till den andra personen.
Hoppas att det är en bra ide? Vill inte göra det konstigt mellan oss.

[Blue Byqite]

Jag förstår. Du får ursäkta mig att jag kommer slänga ur mig svar som enkom är baserat på det lilla jag vet om dig. Jag har full förståelse för att sanningen, som alltid, är långt mer komplex än så.

Men som du skriver själv så är det nog så att du lägger för stor press på dig själv, och kanske också att du lägger för stor vikt vid att slutprodukten av vad det än är du gör ska bli bra. Då finns det ju risk att det låser sig. Det är inte meningen att låta det enklare än vad det är, men det kanske är tid att lägga mer vikt på själva skapandeprocessen och njuta av vägen. Det är helt ok att de inte blir helt klara.
Jag skriver själv på en bok som nog aldrig kommer bli klar. Jag känner aldrig att den är bra nog, eller att slutet är speciellt välfunnet, men från att det tidigare har varit en ångest så sätter jag mig gärna med den om och om igen nu för att jag faktiskt älskar att skriva. Hur slutprodukten blir är lite skit samma, så att säga 🙂

Tråkigt att höra om episoderna förresten. Jag hoppas att de blir bättre med tiden. Det är alltid OK att få skriva av sig här och bara lasta ur allt ur bröstet. Om det får en att känna sig lite bättre till mods.

Angående din vän där som du vill be om ursäkt till så beror det ju helt på varför du ska be om ursäkt. Det vet jag inget om. Men oavsett så tror jag det kommer gå alldeles utmärkt.

[Teal Korice]

Tack för ditt svar
Jag tåg en lung dag men känner mig rastlös, men jag gör något mer enklare som jag hålde på med i bakgrunden, du vet kan inte sätta ner pennan eller andra verktyg för skapande.

Blue Byqite skrev:

du vill be om ursäkt till så beror det ju helt på varför du ska be om ursäkt.

Jag har inte gett en ursäkt än, jag har nog tänk över det för mycket, de gav inte stor reaction, så om de säger något om det eller jag ger ett klart & rakt ursäkt, sen går vi förbi det.