Förstår att det är väldigt jobbigt och frustrerande. Kan du chatta eller ringa någon och prata när det känns som värst?
Tycker du ska fortsätta nyttja vården, även om du blir behandlad som du blir. Kämpa på!
9 mars 2018 kl. 22:50
Förstår att det är väldigt jobbigt och frustrerande. Kan du chatta eller ringa någon och prata när det känns som värst?
Tycker du ska fortsätta nyttja vården, även om du blir behandlad som du blir. Kämpa på!
Du är stark ❤
Ångesten du känner är inte farlig, även om man lätt kan tro det. Den är obehaglig, men den är inte farlig. Kan du försöka känna hur det känns? Jag vet att man inte vill det, man vill bara att den ska försvinna. Men ju mer man kämpar emot desto jobbigare blir det. Prova att känna hur det känns i kroppen. Acceptera att ångesten är där. Känn den fullt ut.
När man flyttar fokuset till att känna kroppen och känslorna så flyttar man fokus från tankarna. Och om man accepterar hur det känns i kroppen så är chansen stor att ångesten lättnar.
Kram ❤
Nu har jag gjort en anmälan till IVO. Känns både bra och jobbigt. Det tog all min energi. I natt sov jag bara 2h då jag hade så svår ångest och så mycket självmordstankar.
Hej Pink.
Jag har följt dig sen du började att skriva av dig här. Jag har förstått att du inte alls mår bra och det är bara vi med ångest som igentligen bara kan förstå. Jag lider av panikångest sedan 2012,det bara kom över mig när jag och grabben skulle handla, jag trodde jag skulle dö där på platts. Jag blev kraftigt medecinerad fram till 2017 då jag bestämde mig för att fasa ur all medecin. Jag har fortfarande ångest, då och då men det beror på annat, jag tänker tillbaka på det jag hadde och det gör ont ibland. Min fråga till dig min vän, får du hjälp med det medecinska och hur länge har du gått med dådan hemsk ångest?
Kram
Mobila akutteamet har kört mig till psykakuten då jag mår så dåligt att jag inte klarar hantera det. Tyvärr samma läkare som de sista tre gångerna jag var här och som skickade hem mig utan läkarbedömning. Så jag vet inte hur det kommer att gå men mobila teamet känner mig rätt väl och tog en lång rapport med personalen så jag får se vad som händer.
Det är tufft. Läkaren igår ville skicka hem mig men jag pratade med sjuksköterskan som övertalade läkaren så då valde han att lyssna och lade in mig. Men den ökända idiotläkaren jag anmälde till IVO skrev ut mig idag på morgonen. Jag gick direkt ner till psykakuten men då hade idiotläkaren ringt dem och nekat mig vård så jag blev inte ens insläppt så jag satte mig några meter ifrån ocj tog upp telefonen och ringde min terapeut. Men rätt vad det var kom två väktare vars uppgift var arr avvisa mig ifrån sjukhuset. Men jag berättade hur illa det var med läkaren och psykvården och mitt mående. Så väktarna såg genom fingrarna och lät mig sätta mig i kaffeterian istället. Sedan kunde min terapeut prata med chefer och chefsläkare så jag fick komma tillbaka till psykakuten men två gånger till vägrade personalen öppna så tillslut kom chefsläkaren hit i egen hög person så de var tvugna att låsa upp och låta mig vänta i väntrummet. Nu blir jag inlagd igen på samma avdelning så fort idiotläkaren gått hem för dagen och han gör sin sista arbetsdag idag så han slutar och det känns dom en lättnad.
Oj, vilken pärs! Det är inte okej att vägra dig tillträde till psykakuten! Skönt att den ökände läkaren slutar. Jag hoppas att resten av personalen tar väl hand om dig.
Det är tufft och jag känner mig totalt utmattad. I morgon ska jag har läkarsamtal med en läkare jag har förtroende för så det känns lite bättre nu även om jag inte mår bra alls, men det är någorlunda under kontroll även om ångesten kan vara på gränsen till vad jag klarar av så har jag i alla fall inte kommit över den gränsen än. Det har varit lite stökigt på avdelningen men jag har bara dragit mig undan och så har jag sovit en del på förmiddagen och en stund efter lunchen. Men eftermiddagen och kvällen har jag försökt hålla mig vaken. Jag har knappt sovit alls de sista dygnen så jag är totalt utmattad.
Hoppas du får sova och kan återhämta dig ännu mer. Att vara utmattad rår ju på psyket något fruktansvärt! Man har ingen marginal kvar. Hoppas du blir väl mottagen nu också när idiotläkaren lämnar. Du behöver all omsorg! Kan du äta?
Jag önskar av hela mitt hjärta att du kan stå emot impulserna och att du har kontroll över måendet snart och inte tvärtom som det varit så länge. Kämpa vidare! Du är stark och du vill leva! Stor kram
Jag har börjat tveka och är inte längre tvärsäker på att jag vill dö och har sista två tillfällena avbrutit mig själv mitt i på grund av att jag börjat tvivla och sedan tappat kraften jag behövt för att kunna slutföra det. Men då har jag varit ordentligt svårt skadad och vid de tillfällena har jag sökt på psykakuten mennjag har blivit avvisad. Nu sist så avvisades jag på dagtid och kunde få hjälp av min terapeut och cheferna för att ändå få hjälp. Det är i alla fall en lättnad att få slippa idiotläkaren.
Det går i alla fall något bättre men jag är totalt utmattad och onormalt trött så jag övertalade dem att ta prover på mig och det var några prover som ej var bra som också orsakar depression för min sköldkörtel fungerar inte riktigt som den ska så de ska komplettera med nya prover idag. Blod värdet var också lågt. Så jag hoppas jag kan få mer hjälp nu att komma ur depressionen.
Jag kämpar på nu, det är långt ifrån bra men jag har i alla fall en planering nu då det känns lite bättre.
Du måste logga in för att kunna skapa nya trådar.