Hem > Forum > Hopplöshet > Jag vill inte dö men jag orkar inte leva.

Jag vill inte dö men jag orkar inte leva.

Visar 12 inlägg - 217 till 228 (av 228 totalt)
227
  • En timme i taget! Du klarar det!

    Jag blir så glad av att du skriver. Och du skriver mycket och detaljerat om hur du har det. Du möter många svåra situationer, som genererar mycket ångest. Men den är inte farlig att känna, bara en känsla som försvinner om man inte ger den mer syre…

    Jag är imponerad över ivo-anmälningen.

    Hoppas det blir bättre snart!❤️

    Trådstartaren

    Jag har inte mått bra alls på avdelningen men på måndag ska jag i alla fall få flyttas till specialistavdelningen jag fick remiss till. Så nu kan jag äntligen få den vård jag länge efterfrågat och jag kommer få intensiv terapi och traumabehandling. Så nu behöver jag bara stå ut över helgen så får jag sedan påbörja ett nytt kapitel i mitt liv. Förra helgen stod jag bara inte ut längre så då rymde jag ifrån avdelningen och självskadade efter att ha haft konflikt med en personal som valde att ta ut sitt dåliga humör på mig och jag var för känslomässigt utmattad för att ha några marginaler alls att kunna hantera detta. Men sedan har jag låtit bli att skada mig och varit mer rädd om mig själv. Tyvärr har jag fått fler negativa besked och denna gången om min egen somatiska hälsa, så jag känner mig nedstämd /ledsen över det.

    Trådstartaren

    Det var både nervöst och en lättnad att få byta avdelning. Men jag trivs bättre här med både miljön, personalen och behandlingsprogrammet. Lite tufft är det samtidigt men jag är mycket hellre här än på ”förvaringsplatsen” på mitt hemsjukhus. Nu kan jag få jobba lite mer med mig själv och få en större möjlighet att må bra, kunna komma hem och leva ett liv som känns okej. Jag ska ta tillvara på den här tiden för att komma så långt som möjligt med att lära mig hantera mitt mående.

    Vad skönt att du har kommit dit du vill och att det känns bättre.

    Tänker på dig och önskar dig lycka till!

    Hejar på dig och hoppas att det blir bra!

    Hej Pink Nynari,

    hur går det för dig?
    Får jag vara väldigt personlig och fråga om du har någon tro?
    om du har provat att prata med Gud om läget?

    Själv har jag lidit av ångest och oro och fått mitt liv förvandlat genom tron.
    Kan rekommendera en stark bok av Sebastian Stakset som heter ”bara ljuset kan besegra mörkret”
    som handlar om hans resa och befrielse från bla missbruk och självmordstankar.

    Den kan jag rekommendera för alla som läser det här.
    Jag hade kunnat skicka en bok men nu är det ju ett anonymt forum så det kanske blir svårt. 🙂

    Hoppas du känner dig på rätt ställe, jag ska ha dig i mina böner.

     

    Trådstartaren

    Det har varit några tuffa veckor nu och det var en stor omställning att komma till den här avdelningen. Men jag får intensiv terapi och ska påbörja traumabehandling/PTSD-behandling nu. Jag bär på sorgen samtidigt och det har varit riktigt tungt. Än så länge har jag klarat av att hantera mitt mående men jag har mått riktigt dåligt vissa dagar och känt mig otrygg, vilket är en riktigt jobbig känsla. Jag har tagit hjälp av personalen flera gånger och det har underlättat för mig. Mina tankar har börjat bli allt mer destruktiva och jag vet att jag kommer att må än sämre när jag börjar med exponeringarna och PTSD-behandlingen men att det på sikt ska göra att jag mår bättre. Så jag har en riktigt tuff tid framför mig, men det finns lite hopp om att kunna få må bättre efter behandlingen. Det är svårt för mig att se hur dåligt de andra patienterna mår och jag är inte van att vara inlagd på en avdelning där alla patienterna har liknande problematik som mig, så det triggar igång mycket tankar, känslor och minnen som är svåra att hantera. Det var lite kaos här ett tag men det har lugnat sig nu som väl är. Min energi är helt slut nu men det blir en lugn helg så jag ska försöka vila och få återhämtning.

     

     

    Pink Nynari.

    Hur mår du idag? Kan du berätta mer om hur din behandling går till?

    Trådstartaren

    Det är lite tufft nu men jag kämpar på. PTSD-behandlingen/traumabehandlingen handlar på att prata om sitt värsta trauma så många gånger att man lär om hjärnan att minnet ändras och inte längre skapar flashbacks och drar igång jobbiga känslor så man återupplever traumat gång på gång, utan det skapat som till ett vanligt minne som kan plockas fram när man vill det och inte kommer till flashbacks och som drar igång känslor/ångest. Man berättar om traumat varje session och det spelas in så man sedan lyssnar på det varje dag mellan sessionerna, tills det inte längre drar igång all ångest/känslor utan minnet blir mer neutralt i känslan. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara på bästa sätt. Har man flera trauman kan effekten smitta av sig på de andra trauman, men gör det inte det kan man behandla nästa trauma på samma sätt.
    Det är mycket som händer i mitt liv och kriserna avlöser varandra. Jag försöker fokusera på behandlingen men det är mycket som händer även på utsidan avdelningen och som påverkar mig starkt. Jag kämpar på men jag har svårt att klara av att hantera ångesten så det har satt sig på ”maten” och aptiten är nere på noll och vissa dagar orkar jag inte tvinga mig själv att äta och hungern är borta sedan länge.

    Jobbig nedåtspiral när man inte kan äta bra heller.. Hoppas att det vänder snart.

    Du ska veta att du är älskad och bra precis som du är!
    Det finns en som vill hjälpa dig att bära detta,
    som vill lyfta dig när du inte orkar.

    Du behöver inte kämpa på ensam med detta.. tro mig.

    jag pratar om Gud. Och han bara längtar efter att du ska komma till honom och be om hjälp,
    han bara längtar efter att få hjälpa dig.

    Förövrigt så ber jag att udden av dina minnen ska blekna alltmer, och att ångesten ska försvinna.
    Tänker på dig.

    Råkade hitta hit och har läst hela din tråd.

    Gråtit med dig, fy vad livet kan vara orättvist. Är så stolt över din styrka, inspireras av att du ändå lyckas fortsätta kämpa. Jag tror på dig, på att det kommer bli lättare för dig att leva.

    Det var ett tag sen du skrev, är du där och hur mår du? Hur går allt?

     

    Skickar världens största virtuella kram till dig ❤️

    Hej Pink Nynari

    Läser och  hoppas traumabehandling hjälpt dig så att din ångest dämpats.

    Har läst dina inlägg och undrar om du är där, att du är ” ok”.  Du är stark i min värld.

    kram

Visar 12 inlägg - 217 till 228 (av 228 totalt)
227

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.