Jag vill inte dö men jag orkar inte leva.

[Pink Nynari]

Det är kämpigt med måendet och alla jobbiga tankar. I morgon ska jag träffa överläkare som jag absolut inte tycker om. Han har skrivit flera journalanteckningar som är under all kritik så anmäler jag honom efter den här vårdtiden så kommer den som begär mina journaler förhoppningsvis fatta att läkaren är total katastrof. Jag har ångest inför morgondagens samtal och vill slippa till varje pris. Men jag får bita ihop och gå dit ändå. Jag frågade i torsdags om han kunde lova att inte skriva ut mig men det sade han att han inte gjorde. Jag får se vilket humör han är på i morgon och om han pratar utskrivning eller inte. Jag ska i alla fall fråga honom vad polisen sagt till honom om han blir för jobbig bara för att byta ämne. Sjuksköterskan som jobbade då sade att han var ganska dämpad efteråt och att det tagit hårt på honom att få prata med polisen. Men det kan ju hända att han skakat av sig det över helgen och är på sitt vanliga humör på måndag. Han jobbade idag med så det var jobbigt att se honom på avdelningen och när han satt och fikade med personalen hade de dörren öppen till personalrummet och det enda han pratade om var alla investeringar som gjorts och saker som köpts in som han tyckte var totalt fel, så han bara klagade. Som vanligt tycker han ju att han vet bäst och att alla andra gör fel eller tänker fel. Jag får se vad som händer i morgon. Som väl är jobbar den trevliga nattpersonalen i natt igen så jag kan få sitta uppe och prata om jag mår extremt dåligt och inte kan sova.

[Pink Nynari]

Jag hade läkarsamtal med idiotläkaren idag igen, han tog mig sist och bara 10 min innan han skulle sluta för dagen så jag fick vänta så enormt länge. Han var något dämpad idag med men ändå envis. Jag hade fått skriva min egen vårdplan så då skrev jag ner allt jag tidigare frågat efter men som han sagt nej till, inget orimligt alls. Men han gillade det inte och jag får fortfarande inte ta med mig sjukhusets kurator på läkarsamtalen som stöd. Det enda han egentligen godkände var att jag ville ha en vårdplanering med öppenvården innan utskrivningen och han hade bett mig själv att boka detta men jag sade att jag kommer inte kunna ordna detta denna veckan och då blev han sur och ska själv kalla till det, vilket jag bad honom göra redan förra veckan men han vägrade och gav mig order att ringa och boka.
Jag behöver ett nytt läkarintyg för sjukskrivningen för det jag fick för snart en vecka sedan har en oerfaren AT-läkare skrivit och då bara kopierat ett gammalt intyg som inte ens är aktuellt och det var ett intyg min läkare skrev fast jag sade att jag inte behövde något eftersom jag arbetstränar så det var inte ens godkänt men försäkringskassan brydde sig inte om det eftersom jag inte behövde det för rehabpenningen. Men det intyget var kopierat, bara ändrat datum på och tillskrivet att jag återfallit i självskadebeteende. Jag får bara halva inkomsten nu och resten hinner inte koma i tid. Så jag sade till läkaren idag att jag behövde ett nytt sjukintyg men han sade att jag inte fick det förrän jag hade vårdplaneringen. Jag sade att det var elakt och frågade varför han gjorde så. Då svarade han “Det har med makt att göra”. Så han straffar mig genom att inte ge mig ett sjukintyg så jag kommer sakna pengar till mat/hyra/räkningar och mina avbetalningar efter konkursen. Sköter jag inte mina avbetalningar så går hela skulden direkt till kronofogden. Han gör vad han kan för att straffa mig. Så jag har mått extremt dåligt nu efter läkarsamtalet. Jag har fått nog.

Men alltså rent ut sagt, fy fan vilken läkare! Nu har jag inte läst igenom hela tråden utan bara det som är skrivet längst bad och vilken ren idiot, hur kan han ens göra så där? När han vet att du mår skit? Det är ju inte så att man är inlagd för att man tycker att det är roligt direkt… åh så trött jag blir på psykiatrin emellanåt!! Saknar till och med ord för att beskriva det… jag blir bara så förbannad. Att han tar ut sin makt över dig på det sätter, det är inget annat än fel!

Har du någon möjlighet att få hjälp av en anhörig eller pålitlig personal att få namnet på den eller de personer som chefar över denna läkare. Skicka ett mail till denna person och berätta om hur du har blivit bemött och vad som sagts. Allt tar så mycket ork så det vore bra om du kan få stöd av någon du har förtroende för, din psykolog kanske.  Jag har själv gått  “över” de personer som jag tycker inte har skött sitt arbete. Att de blir ifrågasatta av någon som de inte kan köra över kan skaka om dem, som polisen tydligen  gjorde med denna helt värdelösa läkare.

Du är beundransvärd som orkar kämpa på och samtidigt visar du att du inte accepterar den behandling du får, att ilskan finns där. Ge inte upp . Vi är flera som följer dig och känner med dig.

Kramar

[Pink Nynari]

Det har varit några riktigt tuffa dagar. Måendet går upp och ner men denna veckan har varit extremt svår för mig att hantera med stora påfrestningar. Det har kommit in riktigt stökiga patienter som för liv om nätterna, är hotfulla och ställer till med bråk och slår sönder saker. Så det går inte att få något lugn någonstans och jag har sovit extremt dåligt och var nära att svimma igår för att jag var så totalt utmattad. Så personalen reagerade när jag satt i soffa och blev totalt likblek och pulsen var riktigt hög då jag hade kraftig ångest. Jag har försökt prata mycket med personalen nu när jag mått så extremt dåligt men det är svårt för dem att kunna ta sig tid när det är så stökigt på avdelningen. Jag har haft lite konflikt med personalen en av dagarna och idiotläkaren är inte lätt att hantera heller. Men jag slipper i alla fall träffa idiotläkaren nu när det är helg och jag har kunnat sova lite på eftermiddagen idag och äntligen kunnat koppla av efter en extremt jobbig morgon/förmiddag.

Vilken stad ligger du inlagd i?

 

[Pink Nynari]

Anonym skrev:

Vilken stad ligger du inlagd i?

Jag vill inte svara på vilken stad jag är inlagd i. Jag vill fortsätta vara anonym.

[Pink Nynari]

Det har varit enormt tufft och idiotläkaren fortsätter med sina elaka kommentarer. Han använder svåra ord för att jag inte ska förstå och för att han ska kunna vara ännu mer dominant och trycka ner mig men han underskattar mitt ordförråd. Jag har mått så extremt dåligt att jag vissa kvällar och nätter fått ständig tillsyn och de har sett till att jag blir nekad utegång men så fort ronden är så tar idiotläkaren bort både tillsyn och ger mig fri utegång. Fast jag säger själv att jag bara vill gå ut med personal. Som bäst var det när jag fick extra tillsyn minst var 15:e minut för det störde mig så pass att jag kunde stå emot mina impulser. Men när jag inte har någon tillsyn alls och säger till personalen gång på gång hur jag mår och att jag inte orkar leva längre har det hänt att jag blivit lämnad ensam fast jag säger att jag inte klarar det och då gjort “dumheter” och varit nära på att stryka med. Men idiotläkaren gör inget för att hjälpa mig alls. Jag fick träffa honom igår igen men han vill bara få bort mig ifrån avdelningen eller flytta mig till sjukhusets värsta avdelning. Vilken  bedömning andra läkare än gör så ignorerar idiotläkaren det. Vad jag än säger att jag behöver så blir jag nekad, till och med sjukskrivningsintyg.

[Pink Nynari]

Jag är kvar på avdelningen. Mår inte bra alls och har tappat livsviljan. Jag kämpar på men orken är slut. Jag vet inte hur jag ska kunna må tillräckligt bra för att kunna komma hem. När jag talar om för idiot-läkare hur jag mår så skriver han bara i min journal att jag ljuger om mitt mående.

[Green Mequbi]

Håll ut! Det blir bättre. Ta en minut i taget och bara andas. Kram

[Pink Nynari]

Idiot-läkaren ska jobba en vecka till innan han tar tjänstledigt, vet inte om han tar tjänstledigt med vilje eller tvång. Förra läkarsamtalet så hade han dragit in avdelningschefen och även pratat med vice verksamhetschefen och manipulerat dem till att tro att jag bara försöker ta livet av mig för att få uppmärksamhet och att det bara är ett impulsbeteende och att jag själv behöver ta ansvar över mitt eget liv. Men jag säger alltid till i god tid till flera personal upprepade gånger när jag mår för dåligt och när jag inte klarar av att hantera min ångest och mina impulser, men om jag måste vänta flera timmar innan någon har tid att prata med mig så orkar jag inte längre och då har det hänt att jag gjort dumheter. Eller om de gått ifrån mig och inte kan säga hur lång tid en “stund” är och det har varit extremt stökigt så jag har bara fått väta och väta när jag mår så extremt dåligt. Vad primärjouren eller bakjouren än bestämt vad gäller tillsyn och utegångsförbud så tar idiotläkaren bort det så fort det blir ronden morgonen efter. Så då är jag inte längre suicidal enligt honom fast andra läkare bedömer mig som svårt suicidal. Så sista läkarsamtalet var avdelningschefen med och jag fick veta att jag skulle bli direktutskriven om jag försökte ta livet av mig igen på avdelningen. Men jag sade att jag behövde mer förebyggande vård när jag mådde så dåligt att jag inte längre själv klarade att hantera min ångest och sade till personalen och att jag då inte kunde lämnas ensam. Men jag fick veta att de bara kunde ställa upp med punktinsatser och att jag fick ta ansvar själv över mitt eget liv. Så det är viktigare att bädda en säng på en gång än värdet av ett människoliv. Mitt ansvar enligt mig är att säga till och vara riktigt tydlig med hur jag mår när jag själv inte längre klarar hantera det och har försökt allt jag kan komma på. Jag har bara haft en rumsgranne flera dagar nu och det har varit två helt nybäddade sängar med lakan och i förrgår mådde jag så dåligt att jag inte kunde låta bli att riva sönder påslakanet på den ena sängen och få några remsor för att ev göra dumheter med, men jag har hittills låtit bli. Men nu kom det precis en patient som fick den sängen. Jag tror inte hon märkt än att påslakanet är trasigt då det är mörkt i rummet men hon lär märka det i morgon och det är bara en tidsfråga innan personalen kommer att misstänka mig. Så det gör mig lite stressad. Flera gånger har jag varit ärlig och frivilligt lämnat ifrån mig det som kan skada mig, men vissa arbetspass jobbar det ingen som jag riktigt klarar av att prata med och de frågar mig inte hur jag mår eller ens lyssnar på det r jag tydligt talar om det för dem så för dem känner jag inget behov av att erkänna något om jag inte får en direkt fråga. Jag hoppas bara det inte blir allt för livat när det upptäcks. En vecka till behöver jag bita ihop, sedan slipper jag eländes idiot-läkaren och kan anmäla honom till alla instanser. En suicidal patent behöver man ju ge mer vård, inte mindre. Men det fattar han inte. Han ville bara hitta ett sätt att skriva ut mig eftersom han inte vill ha mig på avdelningen alls.

Jag har följt din tråd ganska länge. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du ska hitta balansen i ditt liv och må bättre igen och framför allt bli sedd och hörd av psykiatrivården. Du ligger inne som patient och idén är väl inte att du bara ska förvaras och ha lite extra tillsyn då och då?