Jag känner mig så värdelös. Jag duger inte till någonting. Allting jag gör blir bara fel. Det blir fel vad jag än ska göra. Kan inte ens hänga upp en handduk, diska ett fat, hälla upp vatten i ett glas, vika ett par byxor, koka ris, smöra en macka, städa, bädda en säng. Jag kan ingenting. Allting som jag gör,det gör jag så dåligt så någon annan måste göra om det. Jag hänger upphandduken men det blev så dåligt så en annan person var tvungen att hänga om den direkt, jag hänger upp så mycket på tvättlinan som de får plats men det duger inte, allt jag precis hängde upp blir upphängt på nytt, inom en minut.
Jag häller upp vatten i ett glas och ställer det på bordet framför mig, men det försvinner lika snabbt, vad gjorde jag fel?(jag tog ett odiskat glas 😑)
Jag viker inte bara ett par byxor,jag sliter fram alla kläder som jag kan hitta och sitter i minst två timmar för att vika allt så perfekt som jag kan och lägger sedan in allt fint i garderoben, det varar inte längre än en kvart…….. Det är kaos igen…..
Inte bara riset, all mat jag gör blir bränt eller så glömde jag att sätta på ugnen i 3 timmar…..
Jag städar och städar, bäddar sängen allt du kan komma på, torkar golvet med en tandborste (tro mig jag har gjort det), jag hinner aldrig känna mig nöjd eller att det är skönt för att det är rent….. Även fast jag gör det flera timmar om dan………….
Det finns plats för kaos, stök och smuts….. i några minuter åtminstone… Sen så bor jag återigen i samma kaninbur med elektronik, skog, pennor böcker osv,överallt…
Jag har ingen ork eller lust kvar till att göra någonting annat… All ork slösar jag på någonting som är så onödvändigt och meningslöst.
Jag har ingen aptit… Jag kan inte sova… klarar inte av att gå till en butik för att handla, klarar inte av jobb eller skola.
Koncentrationen är far gone.
Jag är hela tiden rädd…….
Jag tror att jag börjar bli galen…..
Råkade skära upp mitt finger för ett tag sedan, in till benet, det var en olyckshändelse….. Men jag tror inte att nästa gång kommer vara en olyckshändelse….
Tankar om döden gör mig lugn… mina ögon är konstant fyllda av tårar, (dom smakar gott) lika svarta som min själ.
Ingen skulle sakna mig va? För jag duger ju ändå inte till någonting…..
Jag är vänsterhänt och att rita hjälper mig verkligen när allt känns skit. Men jag kan inte ens hålla i en cigg, det gör så ont. Varför var det vänster hand jag gjorde illa mig på? Det finns ingenting som jag duger till. Jag borde inte finnas. Jag önskar att jag visste vart jag är på väg, himlen eller helvetet… För jag orkar snart inte mer…….
💔
