Avregistrerad användare skrev:
Men kanske är ett arbete något som ska börjas av någon men inte alltid avslutas av den samma. Människorna som arbetade för HIV positivas rättigheter har inte överlevt till dagens effektiva bromsmediciner och de visste det. De visste att deras arbete inte skulle ge något under deras levnad men ändå de BÖRJADE… Det är intressant att man kan reagera så olika – en del arbetar för brinnande livet för olika saker som engagerar deras tanke även om de vet att de inte kommer att se resultat … Andra orkar inte börja på grund av just samma orsak… Intressant hur olika våra hjärnor fungerar. Kram
Precis, de som kämpade överlevde inte. Säger en hel del. Dessutom har självmord funnits i alla tider, haft olika status i olika tider. Det har gått från att vara ett sätt att avsluta sitt liv med heder om vi tittar på Japan, Kina. Islamska extremister ser det som en ära som kommer att göra dem till martyrer. Poängen är att hur man än kämpar har det alltid funnits och kommer alltid att finnas. Det finns ju till och med länder med läkarassisterade självmord. Så synen på självmord är inte ensidigt negativ. Jag ser den på ett sätt som jag inte får skriva här. Dessutom har jag en bror som bara väntar på att min mor och jag då, skall lämna livet så han slipper oss en gång för alla. Sen har jag ingen mer.
Jag är övertygad om att den dagen min mor dör, kommer han att vänta på min tur. Jag känner honom väl, jag tror att när den dagen kommer kommer han att påminna mig om det också. Han kommer inte att vara tyst om det.