Hem > Forum > Hopplöshet > Hopplöst och rörigt huvud…

Hopplöst och rörigt huvud…

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11
  • Tänk om det gick att få ner allt som jag har inombords i skrift, kanske då skulle den här känslan av overklighet lägga sig. Jag observerar mig själv, hör mig prata och ser hur jag beter mig, men det är som att jag den riktiga jag är fast i något där ingen ser mig, hör mig och där jag inte existerar. Jag känner mig ofta som en grå genomskinlig dimma som sveper runt; helt utan innehåll, riktning eller mening jag bara är och följer någon slags mall på hur allt ska vara. Jag funderar ofta på vad allt har för mening egentligen..

    Mitt liv är min tortyr. Jag försöker göra så allt ska bli bättre men all energi som går åt till det är bortkastad. för varje dag som går blir jag bara mer genomskinlig. varje dag funderar jag och ifrågasätter min existens. mitt liv är sååå trasigt och tro mig jag har försökt i många år att laga ihop det. men varje försök har bara gett ett hårt bakslag tillbaka, jag orkar inte resa mig från fler.

    Livet här på jorden är inte för mig

    Hej där, det låter som om det var himla jobbigt att vara du när du skrev det där. Kanske känns det fortfarande likadant, kanske inte. Fortsätt gärna skriva i tråden, dels för att det som du säger kanske känns mindre overkligt när känslorna manifesterar sig i ord, och dels för att jag gärna läser en fortsättning.

    Hejsan 🙂 Vad tråkigt och höra att du känner som du gör. Men du är inte ensam om att känna dig ensam. Det är fler än vad man tror och det kan ibland få en att känna sig mindre ensam. Om du vill hitta nya vänner kan jag tipsa dig om en app som heter Go Frendly som bara är för tjejer. Där kan du själv bestämma vilka typ av personer du söker att hitta en vänskap med. Hur långt eller nära dom ska bo för att lättare kunna umgås osv. Jag själv hade en stor skara utav vänner men på grund av något som hände mig försvann en efter en,till slut var alla borta. Det har varit tufft,jag vet hur det är att kriga med sig själv inombords hur man ifrågasätter vad tusan man gör här det är väl mig det är fel på? Men det stämmer inte 🙂 Livet är vad man själv gör det till brukar jag säga till mig själv,du får inte ge upp du har ju kämpat för att komma hela den här vägen,glöm inte varför du börja och kom ihåg hur värdefull du är som du är 🙂 Försök hitta nya saker i livet som får dig att må bra,en hobby kanske? Börja gå någon kurs i något ämne du alltid brunnit för. Det är aldrig försent att vända om sitt liv,det gäller bara att ha det där tålamodet ge allt tid och det viktigaste. Ge aldrig upp på dig själv,du är här för att du ska 🙂

    Hej,

    Kanske har du rätt. Kanske har ditt lidande att göra med dina bortkomna delar. Tänk om de levde här en gång i tiden och var till hands med den du är.

    Tack för att du finns för alla, vackra du.

    Var rädd om dig.

    Trådstartaren

    Tiden fortsätter passera. En tanke som hela tiden rör sig runt mig är att det måste finnas något annat, något annat än det här. Jag tror aldrig att det va meningen att jag skulle hamna här, något måste ha gått snett. Jag är övertygad om att jag var tänkt att hamna någon annanstans, det måste finnas en plats där jag finner ro och där jag känner att jag hör hemma. Jag tror att mina overklig känslor beror på just det. Jag har min värld någon annan stans.
    Känner var enda dag hur jag inte vill eller ska vara här, jag får sån panik och jag vill bara fly från allt, platsen, marken, människorna. Paniken och känslan att fly gör att jag Inte får luft kan inte andas. Jag får ingen luft och vill bara skrika, det här livet är inte mitt, jag vill hem där jag ska vara. Men jag vet inte vart det är…?
    det måste finnas något mer, någon stans där jag kan leva och andas, där jag hittar ro och är fri..

    Hej!

    Jag vill börja med att skriva att du inte är ensam om dina tankar! Den vetskapen löser inget i sig men kan förhoppningsvis vara en liten tröst. Finns det någon i din närhet som vet om att du känner såhär? Jag är helt säker på att det finns en plats för dig och jag hoppas att du kan få hjälp att finna den.

    Vad gör du om dagarna? Finns det något ljust/positivt du kan luta dig mot ibland?

    Trådstartaren

    Hej! Jag vill börja med att skriva att du inte är ensam om dina tankar! Den vetskapen löser inget i sig men kan förhoppningsvis vara en liten tröst. Finns det någon i din närhet som vet om att du känner såhär? Jag är helt säker på att det finns en plats för dig och jag hoppas att du kan få hjälp att finna den. Vad gör du om dagarna? Finns det något ljust/positivt du kan luta dig mot ibland?

    jag vet att jag inte är ensam i teorin, men i min värld och i mitt liv så är det väldigt ensamt.
    nä det finns ingen i min omgivning som vet något, ser något eller bryr sig. Men det är helt ok för det finns ingen ändå som förstår. Jag har försökt prata med min kurator om hur jag känner och om mina overklighet känslor. Men våra möten är lite som 51 date, filmen. Jag får förklara samma samma om och om igen. Nu orkar jag inte, de leder ingen vart.
    jag är sjukskriven men jag försöker fylla dagarna med bra saker men tycker inget är roligt längre. Det blir mer som ett teater spel, att vara Och göra så som man ska. Ju mer jag försöker ju mer uppenbart blir det och ju mer känner jag att det inte är här jag hör hemma. Livet, tiden, vardagen passerar runt mig och jag befinner mig i ett vakuum där jag bara kan känna paniken och flykt känslan. De människorna som jag har runt mig ser mig som en dörrmatta, fyller sin funktion, tar bort skiten under skorna. Varken mer varken mindre.
    Det finns en plats för mig, jag måste bara få modet att våga ta steget ut i det okända.

    Finns det någon möjlighet att byta samtalskontakt? Det gäller ju att man träffar rätt person för att samtalen ska ge något!

    Har du varit sjukskriven länge? Jag tänker att sjukskrivning är en sådan sak som lätt gör att man känner sig ännu mer utanför och kanske ibland utan sammanhang (menar inte att förminska de känslor du har kring att höra hemma utan snarare att en sjukskrivning kan spä på).

    Det låter fruktansvärt när du beskriver att ingen i omgivningen bryr sig! Är det en känsla du har eller har du fått det sagt till dig? Vi människor har ju en tendens att utifrån vår egen sinnesstämning och självbild tolka in situationer, människor, ord etc. och då gärna i negativ bemärkelse. Framförallt då vi inte mår bra.

    När du skriver att du ska våga ta steget ut i det okända, vad syftar du mer specifikt på?

     

    Trådstartaren

    Finns det någon möjlighet att byta samtalskontakt? Det gäller ju att man träffar rätt person för att samtalen ska ge något! Har du varit sjukskriven länge? Jag tänker att sjukskrivning är en sådan sak som lätt gör att man känner sig ännu mer utanför och kanske ibland utan sammanhang (menar inte att förminska de känslor du har kring att höra hemma utan snarare att en sjukskrivning kan spä på). Det låter fruktansvärt när du beskriver att ingen i omgivningen bryr sig! Är det en känsla du har eller har du fått det sagt till dig? Vi människor har ju en tendens att utifrån vår egen sinnesstämning och självbild tolka in situationer, människor, ord etc. och då gärna i negativ bemärkelse. Framförallt då vi inte mår bra. När du skriver att du ska våga ta steget ut i det okända, vad syftar du mer specifikt på?

    .

    förstår hur du tänker. Fått höra dessa tankegångar många gånger! Antar att de är den generella ”må bättre” planen. Jobb, socialt liv, rolig hobby etc.
    Sedan hur jag upplever min omvärld, att det negativa som jag upplever egentligen bara är jag och mitt dåliga mående som ger den känslan. Jag hade önskat att de va så, tro mig!! Mitt problem är att jag under sååå lång tid inte velat se, jag har vänt ut och in på mig själv för att vara till lags och för att duga. Jag har inte velat se att jag bara är utnyttjad och bara sedd då jag  ska hjälpa. I mitt fall är allt spegelvänt.
    jag har åkt den här karusellen länge och jag har hört många säga de du just skrev.
    det är så mycket mer invecklat men tack för att du försöker få mig se lite ljusare på saker!

     

    Trådstartaren

    Finns det någon möjlighet att byta samtalskontakt? Det gäller ju att man träffar rätt person för att samtalen ska ge något! Har du varit sjukskriven länge? Jag tänker att sjukskrivning är en sådan sak som lätt gör att man känner sig ännu mer utanför och kanske ibland utan sammanhang (menar inte att förminska de känslor du har kring att höra hemma utan snarare att en sjukskrivning kan spä på). Det låter fruktansvärt när du beskriver att ingen i omgivningen bryr sig! Är det en känsla du har eller har du fått det sagt till dig? Vi människor har ju en tendens att utifrån vår egen sinnesstämning och självbild tolka in situationer, människor, ord etc. och då gärna i negativ bemärkelse. Framförallt då vi inte mår bra. När du skriver att du ska våga ta steget ut i det okända, vad syftar du mer specifikt på?

     

    och jag glömde att skriva att jag absolut inte tar illa upp av något du skrev. Förr kunde jag bli frustrerad att ingen förstod och att jag fick förslag på lösningar som jag prövat och uteslutit för flera år sedan. I dag så bryr jag mig inte så mycket. Tänker mest då människor kommer med förslag om att träning, sysselsättning, socialsamvaro etc är det som saknas i mitt liv. Tänker bara “Been there done that“ Jag har prövat allt, helhjärtat kämpat i ”rätt” riktning, men det är bara påskyndar  allt i ”fel” riktning. Allt som ska vara rätt och bra gör att jag bara känner mig mer fel och mår sämre.
    så de du skriver i hopp om att vända tanken och i all välmening det förstår jag; är inget jag inte redan gjort. 💜

    Jo men visst är det generellt, Det är delar av livet som ofta påverkar mycket! Sen är alla vi människor olika med olika behov, erfarenheter etc. För mig var det så att det jag fick presenterat för mig för 10 år sedan inte passade då medan det passar mig idag. Det var rätt timing som behövdes för min del. Det är tråkigt att höra att du inte hittat något som kunnat hjälpa dig på rätt sätt och jag är säker på att du gjort allt du kunnat. Det finns ingen annan som känner dig bättre än just du! Jag önskar dig bara gott ❤

    Trådstartaren

    Jo men visst är det generellt, Det är delar av livet som ofta påverkar mycket! Sen är alla vi människor olika med olika behov, erfarenheter etc. För mig var det så att det jag fick presenterat för mig för 10 år sedan inte passade då medan det passar mig idag. Det var rätt timing som behövdes för min del. Det är tråkigt att höra att du inte hittat något som kunnat hjälpa dig på rätt sätt och jag är säker på att du gjort allt du kunnat. Det finns ingen annan som känner dig bättre än just du! Jag önskar dig bara gott ❤

     

    Ja vist är de så som du skriver. och jag önskar så att jag kan hitta en bra väg ur det jag lever i och att overklighet känslorna försvinner. Tänkte att kanske skriva här och få ut det i skrift kanske gör att det känns bättre på något sätt…
    Tack för dina ord och jag önskar dig desamma!💜

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.