I stora drag inser du att det kommer en dag och en natt och en dag därefter. Folk i allmänhet har en framtid vare sig den ser ut som någon annans eller inte. Jag är jätteledsen att du känner dig destruktiv, skraj och att du blev utsatt för något som totalpajade ditt liv, men inget av det där påverkar egentligen vad du gör, vad det du gör betyder eller vilka möjligheter du har.
Jag drabbades av en allvarlig depression förra året, vi behandlade mig med terapi och antidepressiva och jag fick avsluta behandlingen nio månader efter att vi satt igång. Innan dess tog det månader innan jag sökte hjälp för de symptom och tankar som eskalerade till dödslängtan och paniksyndrom. Det tog nio månader för mig att göra mig tillfreds med sakernas natur och gå vidare mot ett liv på mina premisser, men idag har jag det så mycket bättre i och med det att jag tog den hjälp jag fick seriöst och jag lät bli och ge upp.
Det kan tyckas jävligt lätt men jag medger att det inte är det. Det kan tyckas hopplöst men det är det verkligen inte. Vakna på morgon. Drick det där kaffet. Red ut relationerna. Träffa läkaren, terapeuten, ta medicinerna och gå till jobbet. Det är obehagligt men det kan bara vara så att du behöver lite tid på dig. Förr eller senare kommer det en dag då du vet att du har saker du vill göra i livet och då sätter du igång i den takt du kan. Jag är helt säker på att du klarar dig till andra sidan av det här.
