Hem > Forum > Hopplöshet > Hopplöshet, depression, velighet och stress

Hopplöshet, depression, velighet och stress

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1
  • Japp, då var man där igen, eller snarare, här har jag befunnit mig länge. Den totala oförmågan att ta några beslut alls, att behöva välja och prioritera mellan sina intressen istället för att kunna kombinera, oförmågan att hålla sig till sitt val om man plockar bort något, rädslan för att välja livsväg, rädslan över att eventuellt behöva välja och välja bort bland dom människor/vänner man har runt sig. Men så är det nog att vad som är värst av allt är rädslan för lidandet, lidandet som oundvikligen uppstår hur man än gör, vilken väg man än väljer och hur man än väljer sina vänner. Dom senaste åren så har jag fått sjunka så lågt att ingenting har fått spela någon roll därför att det varit enda sättet som jag kunnat överhuvudtaget överleva, men ja, den bedrövliga rädslan som jag känner för allt och framförallt inför att misslyckas är verkligen bedrövlig. Vill inte dö, kan inte leva, måste försöka, vet inte hur. Vill ha någon att skylla på eller skrika på.

    Avatar

    Vad har hänt? Det är svårt att säga något konstruktivt när det är så vagt. Givetvis vill jag inte att du ska må dåligt.

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.