Hjälp!/oro

Brukar också oroa mig mycket. Jag tror att en fälla man lätt hamnar i är att försöka trycka undan oron. Men det förstärker den nästan. Allt fokus hamnar ju då på just det som oroar och tillslut oroar du dig över att du oroar dig. Jag har några knep jag brukar ta till:

1. Acceptera oron. Påminn dig själv att även om det känns obehagligt så är det inte farligt att vara orolig.

2. Fokusera på något annat ett tag som kan ge dig en paus från det som oroar. Det kan vara en hobby, ett teveprogram, någon tråkig men nödvändig hushållssyssla etc. (En del tycker att det hjälper att bestämma en tid när man ”får” oroa sig för att kunna fokusera på annat resten av tiden.)

3. Släpp allt och ta några djupa och långsamma andetag. Lägg en hand på magen och känn hur den expanderar och sjunker tillbaka vid varje andetag. Slappna av i musklerna. Sänk axlarna. (Om det är svårt att slappna av i musklerna, prova att spänna och släppa om vartannat.) Det här är din tid. Släpp allt runtomkring. Bara andas in och ut. (Sätt en timer om du har svårt att sitta kvar, då vet du att du lugnt kan sitta kvar tills den ringer.)

4. Ta en promenad, gärna i en park eller en skog. Lyssna om du kan höra några fåglar. Kanske låter det från en bilväg lite längre bort? Känn efter hur vinden känns mot huden.

5. Spring, träna eller rör på dig på något annat sätt. Svettas ut oron.

6. Fundera på om det kan vara/bli på något annat sätt. Kanske behöver det inte alls vara/bli så som du tror. Tänk positiva och stärkande tankar.

7. Fundera på hur du skulle agera om det absolut värsta skulle hända. Gör upp en handlingsplan. Det kan vara sätt att hantera den uppkommna situationen men likväl (och absolut viktigast) hur du ska ta hand om dig själv när du går igenom något jobbigt. Skriv gärna ner handlingsplanen. Du kan också skriva ner några stärkande tankar som du kan titta tillbaka på senare. Påminn dig om att du klarar allt.

8. Prata med någon om det som oroar dig. Ibland behöver man höra någon annans perspektiv på situationen.

Många av de här sakerna kan man öva på när man mår bra. Det brukar göra det lättare att ta till när det krisar. Hoppas att du hittar något som hjälper <3

Tack för svaret!

Jag ska nog gå fler promenader i skogen…

Jag har svårt att göra upp ”handlingsplaner” för allt känns svårt…

Det är så extremt svårt att börja tänka optimistiskt, näst in till omöjligt.

Ja, det är verkligen en träningssak. Och när det blir sådär överbelastande så är det näst intill omöjligt. Jag tror att man behöver lugna ner stressystemet lite innan man kan tänka och agera. Så en promenad i skogen låter riktigt bra!

En sak du skulle kunna fundera på är om det finns något tillfälle när din oro har visat sig vara obefogad eller att du oroat dig mer än nödvändigt. Det kan vara något att påminna sig om när det blir jobbigt. En annan tanke du kan ta med dig är att du trots allt har klarat dig hela vägen dit där du står idag. Det talar för att saker löser sig på något sätt. Jag tror att bygga lite självtillit kan vara ett sätt att minska orosmolnen.

Jag vet att vissa gör iordning en krislåda som man kan ta fram när det är jobbigt. Den kan rymma allt möjligt: telefonnummer, stärkande tankar, saker som hjälper att minska oron… Vad som än kan vara hjälpsamt helt enkelt.

Men fungerar promenader tycker jag att du ska köra på det! Kruxet med alla goda råd är ju dels att alla saker inte funkar för alla, men likväl att det kan kräva en rejäl kraftansträngning att praktisera dem – energi som tenderar att försvinna snabbt när man oroar sig… Det är lite av ett dilemma helt klart. Så kör på det som funkar för dig <3