Hem > Forum > Hopplöshet > Har ingen livslust längre
Har ingen livslust längre
-
Avregistrerad användare
Jag har då ingen livslust längre. Jag är självmordsbenägen igen och vill bara få slut på mitt lidande. Jag blir hela tiden sårad eller sårar folk. Orkar inte mer.
Avregistrerad användareKänner samma sak själv! Oroar mig för mina barn och måste leva för dem och mina vänners skull. Mina bröders.
Jag har då ingen livslust längre. Jag är självmordsbenägen igen och vill bara få slut på mitt lidande. Jag blir hela tiden sårad eller sårar folk. Orkar inte mer.
Hej! Det låter verkligen som du har det riktigt jobbigt just nu. Självmordstankar är in te ovanligt när man mår dåligt, men det är viktigt att du tar dem på allvar. Det går att få hjälp och har man självmordstankar behöver du prata med någon om dem. Det kommer inte att vara så här jobbigt konstant. Har du konkreta självmordsplaner behöver du komma till akutpsykiatrin. Ett steg på vägen som verkligen kan vara värdefullt är att kontakta Självmordslinjen på 90101 eller mind.se/sjalvmordslinjen. Där kan du anonymt ringa eller chatta dygnet runt med någon av Minds utbildade volontärer. Det kommer att vända, men du behöver få hjälp. Vi tror på dig.
Avregistrerad användare TrådstartarenHej! Det låter verkligen som du har det riktigt jobbigt just nu. Självmordstankar är in te ovanligt när man mår dåligt, men det är viktigt att du tar dem på allvar. Det går att få hjälp och har man självmordstankar behöver du prata med någon om dem. Det kommer inte att vara så här jobbigt konstant. Har du konkreta självmordsplaner behöver du komma till akutpsykiatrin. Ett steg på vägen som verkligen kan vara värdefullt är att kontakta Självmordslinjen på 90101 eller mind.se/sjalvmordslinjen. Där kan du anonymt ringa eller chatta dygnet runt med någon av Minds utbildade volontärer. Det kommer att vända, men du behöver få hjälp. Vi tror på dig.
Om jag vill gå till akutpsykiatrin hur blir det om ja är 15 år gammal.
Avregistrerad användare TrådstartarenKänner samma sak själv! Oroar mig för mina barn och måste leva för dem och mina vänners skull. Mina bröders.
Förlåt att det tog mig nästan ett helt år att svara men känner verkligen samma. Känns som att man lever mer för andra än sig själv. Har tyvärr inte mycket mer o säga eller kan ge rintigt stöd då ja själv redan är lite instabil. Hoppsd verkligen att du blir bättre eller har blviit bättee
Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.