Jag klarar inte av att ta hand om mig själv just nu.
allt jag gör blir fel, (enligt mig)
med symptom från diagnoser jag har fått (ADHD,OCD och Ätstörningar)
Kan inte äta någonting för det är antingen för “inte gott”, för onyttigt, inte hungrig, inte kompenserat tillräckligt, för oplanerat, fel tidpunkt, för stressad, inte sugen, fel plats eller för obekväm
Kan inte slappna av pga: tankar och grubblerier som maler, JÄTTE rastlös, allt känns meningslöst, inget nöje före nytta, måste ständigt agera på tvångstankarna, vaken vågar eller orkar känna ångest, ständig flykt- kan inte sitta still och då kan ingen stoppa mig, har ständigt nya hopp om nya strategier som jag provar för att ta mig upp på banan igen men går bara någon halv dag så faller jag eftersom det inte blev som jag tänkte (perfekt eller gott nog) det är riktigt tungt och får ständigt känna mig misslyckad och en negativitet som bara växer. Lever livet gör jag inte någonstans utan bara försöker överleva – det är nog HOPPLÖSHET.
JA , inläggning på psyk finns, och har varit där men det “duger” ju inte heller för mig, det är för mkt fängelse.
egentligen behöver jag nog kärlek,kramar,omhändertagande, en odömmande, ett stöd, en väglots som kan hjälpa och stötta mig med basbehoven först och främst..
O JA, jag vet att det kan bli såhär när man äter dåligt så det är väl bara att börja äta Va!? Jo tack det rådet har jag fått några gånger. men då vill JAG fråga HUR, HUR ska jag GÖRA DET? HUR ska jag ensam kunna hantera känslor och tankar som kommer….?
Någon igenkänning?
Tack för ett forum att skriva av sig i. <3
