Hem > Forum > Hopplöshet > Barn och självmordsförsök: Hjälp ledsen mamma med solskenshistoria

Barn och självmordsförsök: Hjälp ledsen mamma med solskenshistoria

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Förtvivlad och ångesten som river i mig. Den växer när natten kommer. Ska vi lyckas hjälp vår 12 med sina självmordstankar efter självmordsförsök.

    jag är så livrädd som någon någonsin varit. Behöver desperat höra någons solskenshistoria om hur saker lättar, hur man nått fram, lyckats hjälp, blivit bättre. Hur allt blev till ett blekt minne med ångest som inte längre kväver och rädslan för att sova är så stor och ångesten över vad som kan hända när man tittar bort är obegriplig. Kan bara tänk att det måste gå att bli bättre men har inga erfarenheter och trodde aldrig vi skulle behöva lära oss hur.

    Snälla dela en historia om dig själv som mår bättre. Någon som fått hjälp. Hur gick det till?

    hälsingar en mamma som nu behöver få höra om hur det kan gå till att bli bättre för att fantisera om bättre tider i framtiden.

    Vad bra av dig att du vänder dig hit och skriver hit…

    Jag är så så ledsen och jag mår så dåligt och det gör så ont i mig att höra om din 12-åring som har så mycket självmordstankar och mår så dåligt och gjort ett självmordsförsök.

    Jag förstår verkligen verkligen på djupet hur orolig och rädd du känner dig just nu. Du kan inte sova, eller ens slappna av en endaste sekund för du vet att det kan finnas en risk att något skall hända…

    Jag vill säga till dig att jag är själv 16 år och har mått psykiskt dåligt varje dag under flera år och jag var på botten och var så sjuk. Jag ville bara dö. Det ända jag kunde tänka på under 2 år var hur jag skulle avsluta alltihopa. Det var det ända som jag kunde tänka på för jag såg inget hopp alls. Ingen förstod mig och jag hade ingen att prata med. Jag ville bara försvinna.

    Jag gick även på barn- och ungdomspsykratrin runt 3 gånger men det hjälpte inte alls och för mig och jag blev erbjuden att tala med en psykolog 1 timme i månaden. Det slutade med att jag ville inte gå där mer för det kändes inte att det fanns någon mening med det. Så mitt tips är att inte vända dig dit, men alla fungerar olika.

    Min vändning kom när socialtjänsten blev inkopplade i min familj och vi fick två familjebehandlare som även är utbildade psykoterapeuter (en psykoterapeut är en person som är utbildad för kunskap om psykisk ohälsa) som började komma hem till oss 2 gånger i veckan. Till en början vågade jag inte prata med de eller ens öppna upp mig eller ens berätta om hur jag mådde eller mina tankar. Men efter tiden gick började jag ha inviduella samtal med den ena terapeuten och jag har gått i samtalsterapi i flera år nu och det har varit min stora hjälp och räddning. Det har fått mig att må bättre. Jag är nästan helt frisk nu. Jag trodde jag aldrig skulle må bra igen någonsin eller att jag ens skulle leva.

    För din 12-åring tipsar jag om att ta hen till någon som hen kan prata med, försöka i alla fall. Kanske en terapeut eller någon annan. Någon som är utbildad och i alla fall kan förstå, stötta och lyssna på barn som har det tufft och kämpar med dessa tankar.

    Sedan är det viktigt att du som mamma försöker stötta och lyssna på hen utan att skuldbelägga eller låta arg.

    Något som också har hjälpt mig är musik. Det finns så otroligt många låtar som handlar om psykisk ohälsa och att vilja dö och att må dåligt.

    Jag är säker på att det finns hopp för dig och er även i det mörkaste. Det finns hopp för ditt barn och dig att hen ska få må bättre. Men det verkar som att ditt barn har en svår depression därför bidrar det till dessa tankar, planer och försök.

    Skriv gärna tillbaka om du vill.

    Jag vill gärna vara ett stöd för dig i all denna oro.

    All kärlek till dig.

    Hej!

    Jag förstår att ni har det jobbigt. Jag är betydligt äldre än din son men har lidit av psykisk ohälsa och känt uppgivenhet många gånger. Jag har gått i samtal och så. Det har förstås hjälpt en del men det som hjälpt mig absolut mest och gjort att jag blivit starkare är mental träning. Jag har jobbat med positiva affirmationer och sakta men säkert bytt ut negativa tankar mot positiva stödjande tankar. Jag spelade in affirmationerna om att jag var värdefull m.m på band. Det lyssnade jag sedan på så ofta jag kunde. Idag är jag en betydligt positivare och mer hoppfull person. Man kan också använda sig an meditation och mindfulness men det som funkat för mig är affirmationerna men jag har hört andra som blivit hjälpta av mindfulness. Det kan ni läsa om på nätet. Meditation kan man göra genom att vara i tystnad och följa sina andetag in och ut. Hoppas ni hittar en väg ut ur detta. Styrkekramar till er❤️

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.