Hem > Forum > Hopplöshet > Att ändra en hopplös situation när orken är noll

Att ändra en hopplös situation när orken är noll

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 10 totalt)
9
  • Trådstartaren

    Hur gör man när allt känns hopplöst, men man ändå inte går något åt saken?

    Jag känner mig högst medveten om att det behövs en förändring i mitt liv, men ändå kan jag inte förmå mig själv att ändra på något. Jag orkar inte ta tag i att skapa en förändring… Jag förstår inte var bromsklossen är. Antar att det är någon slags inneboende rädsla, men eftersom det just nu känns hopplöst som det är, så borde jag väl omfamna förändring?

    Är det någon som känner likadant eller har varit där och lyckats vända det? Lyssnar gärna på era tankar och råd.

    Min grej jag gör när det känns hopplöst är att tvinga mig själv till att gör saker jag vet att jag gillar. För om jag lyckas genomföra dem så får jag en liten spark i rätt riktning.

    Hur menar jag nu då? Ett exempel från mig själv jag håller just nu på med tecknade filmer till mina låtar å jag orkar verkligen inte med att göra dem. Det tar flera timmar för mig att överhuvud taget öppna programmet för att kunna göra det. Men när jag väl lyckas så får jag en liten kick för att jag lyckades. Å den lilla kicken ger lite energi som jag kan använda till annat som jag inte orkar göra. Går det fort? Nä inte alls det tar en jävla tid men det gör att jag inte stannar totalt.

    Så försök hitta din grej som du vet att du gillar å börja där för om du lyckas med det så berättar det för dig själv att du kan och att veta att man kan ger hopp.

    Bara några tankar från mig hoppas du hittar din väg ur din situation.

    Så himla svårt. Jag tänker på om det finns personer i din tillvaro som kan undersöka detta tillsammans med dig och/eller rent handfast hjälpa dig till förändring? Nyligen har jag upptäckt något som kallas för boendestöd och som är en hjälp i vardagen för personer med diagnoser/psykisk ohälsa som kommunen gratis beviljar. Det kallas även för socialpsykiatri och kan handla om att man behöver hjälp att bryta social isolering – då kan de, som i mitt fall, komma en gång i veckan för stödsamtal och/eller kanske en kravlös promenad i solen. Det kan också till exempel handla om att man har svårt att sätta igång med olika sysslor i vardagen – så som att städa, tvätta, handla etc. Då hjälper de till med det. För mig har boendestödet kommit att betyda mycket när psykiatrins resurser inte riktigt räcker till. Nu vet jag ju inte vilken livsförändring som just du längtar efter, men de kan nog stötta i både det stora och det lilla. Ibland klarar man inte själv av att skapa förändring, vare sig det handlar om att dammsuga sin lägenheten eller påbörja en meningsfull sysselsättning (fritidsaktivitet, arbete, studier etc) eller vad det nu är man önskar stöd i.

    Hur gör man när allt känns hopplöst, men man ändå inte går något åt saken? Jag känner mig högst medveten om att det behövs en förändring i mitt liv, men ändå kan jag inte förmå mig själv att ändra på något. Jag orkar inte ta tag i att skapa en förändring… Jag förstår inte var bromsklossen är. Antar att det är någon slags inneboende rädsla, men eftersom det just nu känns hopplöst som det är, så borde jag väl omfamna förändring? Är det någon som känner likadant eller har varit där och lyckats vända det? Lyssnar gärna på era tankar och råd.

    Håller med Purple C.

    Jag också tvingar mig. På morgonen, ner jag vaknar,  ner det känns som värst. Jag tvingar mig duscha och göra mig någorlunda klart. Sedean jag gör någonting jag tycker om. Det tar några timmar. Ibland gråter jag i duschen. Men ner jag börjar göra saker som ge mig positiv stimulans, då mår jag bättre och får lite energi för at göra andra saker.

    Det verkligen hjälper.

    Känner så väl igen mig… Men om det ej finns någonting som man gillar längre… Om man har tappat all motivation till allt och slutat bry sig över huvud taget… Vad gör man då? Har gått hos psykiatriker och psykolog och det enda jag har gjort är att be om hjälp men får ingen och nu har det gått så lång tid att har jag blivit utförsäkrad. Nu arbetssökande och desperat. Orkar ej göra någonting, städar ej, tränar ej (som jag gjorde innan), orkar ej läsa nyheterna eller sköta den personliga hygien. Tappat tron till allt… Vad skall jag göra för att hitta tillbaka till mig själv igen?

    .

    Hur gör man när allt känns hopplöst, men man ändå inte går något åt saken? Jag känner mig högst medveten om att det behövs en förändring i mitt liv, men ändå kan jag inte förmå mig själv att ändra på något. Jag orkar inte ta tag i att skapa en förändring… Jag förstår inte var bromsklossen är. Antar att det är någon slags inneboende rädsla, men eftersom det just nu känns hopplöst som det är, så borde jag väl omfamna förändring? Är det någon som känner likadant eller har varit där och lyckats vända det? Lyssnar gärna på era tankar och råd.

    .

     

    Hej förstår precis hur du menar det är hopplöst. Frågan för mig är vad som skulle hända för att man inte skulle känna så. Vinna på lotto skulle det förändra något?  Ett leende från en annan medmänniska ? Försöker hitta och notera saker i min omgivning. 💕

    Hej förstår precis hur du menar det är hopplöst. Frågan för mig är vad som skulle hända för att man inte skulle känna så. Vinna på lotto skulle det förändra något?  Ett leende från en annan medmänniska ? Försöker hitta och notera saker i min omgivning.

    Hur gör man när allt känns hopplöst, men man ändå inte går något åt saken? Jag känner mig högst medveten om att det behövs en förändring i mitt liv, men ändå kan jag inte förmå mig själv att ändra på något. Jag orkar inte ta tag i att skapa en förändring… Jag förstår inte var bromsklossen är. Antar att det är någon slags inneboende rädsla, men eftersom det just nu känns hopplöst som det är, så borde jag väl omfamna förändring? Är det någon som känner likadant eller har varit där och lyckats vända det? Lyssnar gärna på era tankar och råd.

    Du måste börja med sänka ambitions nivån till 0, skaffa en rutin som du gör varje dag (ex bädda sängen), lägg till en ny rutin, börja träffa nytt folk (meetup.com), äta tre måltider om dagen, se till att komma ut i Naturen, börja träna https://www.oxthera.se/2019/07/22/sondagar-ar-for-att-prova-nagot-nytt/ 

    Jag känner också stor hopplöshet över saker. Utmattning och depression har jag dragits med sedan början av året, jag är sjukskriven och har fått byta län pga att Stockholms resurser var totalt värdelösa. Får hjälp av psykolog osv men upplever inte att det hela hjälper riktigt. Har haft fruktansvärt mycket självmordstankar den senaste tiden. Försöker göra saker som jag vet att jag tycker om, men har slutat känna glädje i det mesta. Hur får man ork igen?

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 10 totalt)
9

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.