Vår dotter har hamnat snett, umgås med fel människor, ljuger hela tiden och vi har vid två tillfällen hittat droger (gissningsvis marijuana, cannabis, hasch eller liknande). Hon missköter skolan, hänger på stan och drar runt. Listan kan göras lång. vi kämpar och kämpar på alla sätt och vis för att hjälpa. Innan det går alldeles för långt. Hon är 17 år, fyller 18 i höst vilket också ger oss en enorm stress. Hon är väldigt naiv och har ett lägre konsekvenstänk än jämnåriga då hon har en väldigt lätt utvecklingsstörning. Vi har haft kontakter med kurator, skola, specialpedagoger, Omigo, Mini Maria och socialen efter två orosanmälningar. Alla säger att vi gör ett bra jobb. De säger att man inte kan tvinga någon till något, inte ens drogtest. Och snart är hon 18 och då har vi absolut ingen makt. Vi är snart desperata! Vi får ingen hjälp av samhället! Allt är frivilligt! Men hur???? Hur? Skall vi kunna stå brevid och bara se på när hon förstör för sig själv och sin framtid? Det är ju nu det måste till en förändring innan det går för långt!!! Allt detta tär något oerhört på hela familjen, inte minst på mig och min man utan även våra två andra döttrar på 16 och 9 år. De mår heller inte bra i allt detta. Mitt hjärta blöder… Var skall vi vända oss för att få hjälp? Kan vi skicka henne någon annanstans för att jobba eller bara bryta miljö och umgänge.
