Min fru

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Jag känner mig lite tveksam till att skriva här, är det jag som är konstig?

    Jag har familj, fru + 3 barn och har alltid intalat mig att allt är bra, men det är det inte när jag tänker efter…

    Detta har hänt i vårt förhållande många gånger, det har oftast varit tillfälligt och sen gått över men på senaste tiden vill det inte längre gå över. Min fru blir ”mörk”, jag kan inte förklara det bättre, men hon uppför sig konstigt, och hon kan själv inte förklara vad det beror på. Hon är världens finaste människa när hon är hon, men ibland är hon en annan… Då ändras tonläget i hur hon pratar med mig, hon säger småelaka saker, hackar på det jag säger och till slut blir det en konflikt. Konflikten slutar nästan alltid på samma sätt, jag ber om ursäkt för nått bagatellartat ”fel” jag gjort och hon bannar och skuldbelägger mig. Jag drar mig undan och skäms. Jag är introvert och har i alla år (ca 20) funderat på vad jag gör fel och försökt ändra mig och göra rätt och göra henne lycklig…

    Till slut slog det mig, det kanske inte är jag som gör fel, det kanske inte är mig detta beror på, det är kanske min fru som har problem? Till slut konfronterade jag henne med min slutsats och det slutade förstås inte bra. Hennes första reaktion vart faktiskt att hon för första gången på 20 år reflekterade över sig själv, men det vart kortvarigt, sen är det jag som är ”boven” som påtalade att hon hade nåt fel.

    Det hör till saken att hon aldrig har erkänt att hon gör fel, hon ber aldrig om ursäkt eller förlåt, utan alla konflikter avslutas med att jag ber om det för att få ett slut på det hela. Hon är snäll mot barnen nästan jämnt, jag kan inte tänka mig att lämna henne då jag är rädd för att det hon tar ut på mig ska tas ut mot barnen.

    Jag ligger ofta sömnlös på nätterna och funderar på hur jag ska lösa detta.

    Är det nån som känner igen sig?

    Hur går jag vidare?

    Vad ska jag göra?

    Hon kanske är en person med narcissistiska drag, mycket tyder på det när jag läser det du skrivit. Då är det inte du som är problemet, utan hon. Fast det är oftast den andra parten som tar på sig skulden- för att en narcissist ger ”signaler” som man lär sig tyda i dom nära relationerna, som ett slags tyst språk som ingen utomstående skulle förstå. Det kan vara en kall blick, tystnad, utfrysning eller något annat, som skapar en förvirring och en osagd mening att man ska foga sig och bättra sitt beteende gentemot narcissisten. Som en slags uppvaktning, fast man inte förstår vad man gjort för ”fel”. Finns lite att googla om på nätet. Bara du som kan ta reda på om det stämmer med din frus beteende.

    Tänker på dig i den här situationen att det måste vara oerhört svårt att ha levt med en person i 20 år och som inte kan erkänna några fel eller be om ursäkt. Det är ganska häpnadsväckande att hon fungerar på det här sättet eftersom alla människor ju gör fel ibland. Då brukar det i regel inte vara en big deal utan att man istället tar ansvar för det, ber om ursäkt, bättrar sig framöver. Om inte annat gör man det även för sin egna skull, för sin egen utveckling, att man speglas i relationer och där lär sig mer om hur ens egna beteenden kan påverka andra.

    Med det sagt förstår jag att det här egentligen inte är en liten grej i relationen till henne utan det låter snarare som att du tvingas anpassa dig enormt mycket efter henne? Att hennes verklighet handlar om ”my way or the high way”?

    Det är ju ofta också den som är anhörig till en person med problem som söker hjälp och inte den som själv skulle behöva det.

    Jag tycker samtidigt det är positivt att hon är snäll mot barnen! Det brukar inte vara så vanligt vad jag vet när man har å göra med en person som inte kan erkänna några brister och som blir mörk i blicken.

    Kanske är det så också att hon vet om att du kommer ”ge dig” för så har mönstret varit under eran relation? Och därför väntar ut att det ska bli så även framtida gånger också?

    Skulle råda dig att stå emot. Enda möjligheten till en förändring tror jag är att det kommer en konsekvens på hennes beteende och som gör att hon börjar känna att det inte är lönsamt längre att göra som hon gör.

    Trådstartaren

    Tack för svaren, det är inte alltid så här och jag ser inte att hon skulle vara narcissist. Jag tror Red Simyna är inne på nått. Det är som att hon tar det utrymmet hon får + en liten bit till och ser om jag backar. Sen fortsätter hon så tills det blir en konflikt och då blir det jobbigt.

    Det är konstigt med vår kommunikation också. Ibland när vi samtalar så är allt bra, avslappnat och inget konstigt. Jag får inga indikationer på att nått är fel. Dagen efter så säger hon först att vi inte pratar med varandra, om jag då refererar till gårdagens samtal så säger hon ”-det var ju inte bra, jag ville prata mycket mer!”, detta kommer oftast som en blixt från klar himmel.

    Jag blir förvirrad och skrämd över hur allt kan ändras över en natt på detta viset, jag funderar på om hon kan ha nån form av personlighetsstörning som skapar vaneföreställningar?

    Det är väldigt svårt att spekulera i vad det handlar om men jag funderar på om du har uteslutit att det är hormonella förändringar eller liknande som det kan röra sig om?

    En del kvinnor kan bli totalt personlighetsförändrade av sina cykler. Det här kan pågå ofta mer eller mindre under två veckor varje månad så kan vara oerhört svårt att se mönstret. Samt förstå varför en person kan vara så snäll ena stunden men sedan så fruktansvärt elak och omöjlig att kommunicera med i nästa.

    Bli kolsvart i blicken och bete sig som ett monster har jag hört många kvinnor vittna om att det varit återkommande innan de fått hjälp med sina problem (typ medicinera). Eller det har tagit de långt upp i åren innan de förstod vad som egentligen pågick inom dem. Var denne raseri kom ifrån.

    Samtidigt är det som sagt – tycker jag iaf – lite oroväckande att hon inte klarar av att särskåda sig själv och tex erkänna brister. Ibland undrar jag om det handlar om väldigt starka försvar och kanske om man haft en svår eller på andra sätt knepig barndom att det kan bli så. Vad tror du det rör sig om?

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.