hur länge är det mörkt innan gryningen

[Pink Hufehe]

Jag ligger i sängen och tänker,

jag läste att nån här skrev ”efter den mörkaste natt går solen alltid upp” eller nåt i den stilen,

jag har varit där förr, jag var för typ tolv år sedan totalt besluten om att jag skulle ta livet av mig, det fanns inget jag kunde göra för att rädda mitt så kallade liv,jag tänkte avsluta. Det var till och med en lättnads känsla.

Men så blev jag inlagd på psyket, ett stort misslyckande kände jag, jag var helt förstörd.MEN

inte i min vildaste fantasi kunde jag ana att jag skulle få ett nytt liv, och aldrig har de där orden ”det är mörkast innan gryningen” stämt bättre

allt vände, från totalt mörker till Lycka!allt blev bättre och jag vågade inte nypa mig i armen i rädsla för att det skulle vara en dröm. Jag träffade min pojkvän, han lyfte upp mig och jag var nästan hög på livet,det kändes verkligen som en dröm men det var en välsignelse helt klart.

i fyra år höll drömmen i sig, jag hade mycket problem runt omkring och var till och med inlagd några gånger men jag var Lycklig i mig själv, jag var lycklig.

sedan tog det slut, och en mardröm började min pojkvän tog droger och var våldsam mot mig plötsligt, jag var rädd för mitt liv och jag blev nästan strypt, jag undrade hur jag skulle komma ur dethär levande, för han var verkligen så abusive,

En dramatisk händelse där jag själv inte skadades fysiskt ägde rum och han åkte in med buller och bång för brottet och var borta i två år, jag blev själv och nånstans här så börjar raset mot botten igen,

idag 6 år senare är livet ett helvete för mig. Förutom att jag har problem med min pojkvän som visserligen har ändrat sig väldigt mycket, så är jag är ful, jag vantrivs på jobbet /arbetsträningen och har ekonomiska problem, min familj med mamma pappa och ett syskon får mig bara att må dåligt  för alla demhar problem, jag känner mig gammal, och jag sprängs av problem,

och det jag känner är att jag vandrar i ett mörker i hopp om att det nån gång ska ljusna, som det gjorde där för 12 år sedan, men det kanske aldrig blir så? Och den tanken skrämmer mig, har jag gjort nåt fel jag fick välsignelse och ett nytt liv och hindrades från självmord- bara för att hamna i ett ännu värre helvete några år senare,

är det värt det frågar jag mig ibland, var det värt att jag hindrades från självmord? , jag hamnade ju ändå bara här där jag är nu. Kommer det nånsin ljusna igen eller kommer historien sluta med att jag verkligen tar livet av mig? Jag tycker det är konstigt det rimmar liksom illa på nåt sätt, sen vet jag att vissa har ett helvete hela livet varför ska jag vara ett undantag? Men min välsignelse jag fick…. jag vet inte ibland tror jag att jag gjort nåt fel nånstans på vägen… jag vet bara inte vad.

 

<3 Om man ringar in det du beskriver låter det som att du behöver pengar, ett större kontaktnät, ett arbete du trivs på och ett stabilt förhållande med någon annan. Familjen är oftast vad den är, man valde inte den. Pengar, arbete och det sociala tänker jag är det lättaste att åtgärda just nu mer än det övriga <3 Hade jag varit dig hade jag fokuserat på först ekonomi om det vore möjligt. Lagt upp en plan att kanske vara på det här stället där du arbetstränar fram till sommaren. Endast för pengarna och för att det ser bra ut på CV:t.

Ett arbete kan också förändras under tiden på sådant sätt att plötsligt (tycker jag händer oftare än vad man tror) dyker en annan ledig tjänst upp där och så är det jobbet man började på något annat och med bättre förutsättningar (lön och kanske andra kollegor).

Om du är för trött för att arbeta och få in de här pengarna hade jag försökt satsa på ett större kontaktnät istället. Det låter verkligen som att du är i behov av vettiga personer som du kan hänga med och göra kul saker med! Få tillbaka livslusten tillsammans med. “Go friendly” är en app för kvinnor! Gå med där! De har gruppaktiviteter man kan vara med i. Så mitt förslag är alltså att försöka rikta in sig på det som går att påverka. Pojkvännen och familjen verkar för svårt men det kan bli bättre också längre fram! Hur som är det mitt tips att bryta ner problemen i mindre beståndsdelar.

Jag tror på dig!

[Pink Hufehe]

Tack för ditt svar.     Det kanske inte finns så många troende här tänker jag… jag är troende för det jag var med om det var ingen slump, Någon där uppe gav mig en välsignelse, jag brukar be till Gud, men nu känns det som han svikit mig….

Tror det finns jättemånga troende här =) Respekterar det du säger. Skrev mest för att jag blev lite orolig om den här nästa uppenbarelsen inte dyker upp på ett tag och du därmed hamnar i någon form av passivitet. Kanske kan man tänka sig att både ock händer? Både att det löser sig med problemen och samtidigt att du får hjälp på vägen av någon högre makt?

[Pink Hufehe]

Red Simyna skrev:

Tror det finns jättemånga troende här =) Respekterar det du säger. Skrev mest för att jag blev lite orolig om den här nästa uppenbarelsen inte dyker upp på ett tag och du därmed hamnar i någon form av passivitet. Kanske kan man tänka sig att både ock händer? Både att det löser sig med problemen och samtidigt att du får hjälp på vägen av någon högre makt?

❤️ja jag hoppas verkligen att Gud ger mig en välsignelse igen, nyckeln är väl att inte falla fast man har problem äh jag vet inte vad jag pratar om börjar bli lite snurrig av alla tankar…

[Purple Nodali]

Du har gjort det en gång. Varför skulle du inte kunna göra det igen?

Att förändras inombords på riktigt kräver tid, beslutsamhet, tålamod och ödmjukhet. Vi har dock alla gjort det många gånger och kommer att fortsätta att misslyckas många gånger till i och med de finns så otroligt mycket att förändras, finslipas och utvecklas i vår inre värld. Styrkan finns i att resa sig upp varje gång man faller och fortsätta framåt mot målet. Dock med en nyvunnen kunskap och erfarenhet för att göra bättre ifrån oss framöver. Du har dessutom något som är så dyrbart, och det är din tro. Tron på Gud, en högre makt, samt faktumet att du ber (sluta inte att be. Bönen har en oanad stor påverkan). Om du förenar en stark och förnuftig tro på Gud samtidigt som du kämpar och aktivt gör din del i livet kommer du att alltid finna en väg framåt. Gud älskar och hjälper oss alltid.  Vi måste dock lära oss att se och förstå Hans kärlek verka i våran liv. Han vägleder oss och förser oss med vad vi verkligen behöver och inte de som vi vill ha.

Tänk på vad som potentiellt fortfarande kan hända i ditt liv om du styr livet i rätt riktning. Du har en enorm makt och kan se till att det blir så.
Jobba med dig själv. Älska dig själv för den unika och oersättliga varelsen du är. Som jag skrev innan , du är och har alltid varit älskad av Gud och Han vill att du lär dig också att älska dig själv. Hur kan vi på riktigt älska ändra människor utan att först älska oss själva. Jesus var rätt tydlig i sitt budskap.

Jesus sa: “Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun”.

Må Gud och de högre andarna välsigna dig och hjälpa dig att reflektera över denna enkla text. Vi är alla Hans älskade barn och därför vill Han att vi lär oss att älska varandra.

Allt gott <3