Hem > Forum > God jul? > Ensam på julafton

Ensam på julafton

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 21 totalt)
20
  • Avatar

    Är det någon annan här som inte har familj och vänner? Som inte har någon nära att fira jul med? Jag känner ingen annan som kommer vara ensam då, inte ens folk som har svårt socialt, sjuka osv som jag träffar på en verksamhet varje vecka.Flera av dom har sämre förutsättningar än mig  tex missbruk, fd missbruk eller svårare diagnoser.Men dom har ändå en familj att vara med. Därför känns det så konstigt att jag aldrig lyckas bygga upp varaktiga relationer, vänner osv. när jag anses vara för frisk för att få sjukintyg,ses som normal av dom flesta (som sagt något om mig)Jag har oturen att ha flera syskon som inte varit snälla mot mig (och fortfarande tror dom kan bete sig illa) så dom vill jag inte tränga mig på plus att dom bor långt bort . Föräldrarna har gått bort. Vad gör man? Är det bara kyrkans julfiranden/volontärarbete med julbord som återstår? Någon mer som har det så här?

    Det är svårt att svara generellt på din fråga, du får kolla på sociala medier i den kommun du bor i. Det brukar finnas info om det på kommuns hemsida. Jag har familj men är nu skilld så jag sitter också ensam på jul (då mitt ex vägrar dela på helger/lov). Så tråkigt 🙁

    Avatar
    Trådstartaren

    Det enda jag vet som man kan gå till är kyrkan men det blir ändå ensamt med folk man inte känner och tvingas gå hem i ensamhet i en tom lägenhet och ingen att äta en juldagsbrunch med. Jag skulle hellre vilja åka bort under hela helgen eller vara med någon som jag står nära. Såna saker är självklara för de flesta andra. Har du ingen släkting eller vän som du kan vara med?

    Förstår dig så väl, efter skilsmässa vill jag bara fly orkar inte fira jul. Traditioner och familj, det har liksom bara försvunnit. Det finns ingen glädje längre…vänner jo ett par sytcken men de har egna familjer och hag vill inte tränfa mig på och inte heller vara det “femte hjulet” om du förstår vad jag menar… kyrkan och de som går dit kan symbolisera “en familj” och tillsammans be för något bättre. Jag är inte troende så men men..

    Avatar
    Trådstartaren

    Förstår dig så väl, efter skilsmässa vill jag bara fly orkar inte fira jul. Traditioner och familj, det har liksom bara försvunnit. Det finns ingen glädje längre…vänner jo ett par sytcken men de har egna familjer och hag vill inte tränfa mig på och inte heller vara det ”femte hjulet” om du förstår vad jag menar… kyrkan och de som går dit kan symbolisera ”en familj” och tillsammans be för något bättre. Jag är inte troende så men men..

    Jag förstår det med femte hjulet jag skulle själv inte fråga om jag fick komma hem till någon och fira jul. Det tråkiga är att föräldrarna inte lever och att det då inte existerar någon plats att åka till som känns självklar och där man kan slappna av helt och bara vara. Har aldrig varit gift men har många separationer bakom mig, så jag förstår ensamheten. Just nu går jag igenom en separation (paus) från min partner och börjar inse att jag nog får ställa in mig på att det landar i att jag får leva ensam. Det är otroligt tufft…Vi har varit tillsammans i 6 år.

    Tråkigt med din partner, har ni paus av någon speciell anledning?

    Jul och storhelger är extra tuffa, alla är glada och planerar, gixar och står i och jag vill bara fly och gömma mig.

    Ensam….känner mig verkligen ensam, det tar hårt på psyket och det blir mycket “grubbel”.

    Avatar
    Trådstartaren

    Ja vi har en paus eftersom vi inte kommer överens om hur vi ska fortsätta vara tillsammans. Han jobbar mycket långa dagar och har även barn som han träffar vv och det blir ingen tid kvar till oss. Jag känner mig inte sedd eller viktig och jag kan inte vända mig till honom när jag behöver stöd. Det finns ingen tid att göra något roligt tillsammans. Nu har han själv insett att det inte funkar och vill tänka över hur han vill göra.Vi kommer ses i december, vi bokade en aktivitet då sedan tidigare som vi båda fortfarande vill vara med på. Sedan får vi se hur vi går vidare efter det. Vad var anledningen till er skilsmässa?

    Då förstår jag, men så jobbigt för dig. Kan förstå att du/ni valt att ta en paus. Ja det är inte lätt när partnern har egna barn vv. och ett liv med dem. Men konstigt att han inte finns där för dig när du behöver stöd, jag kan ju tycka att älskar han dig och känner empati för dig borde han vilja finnas för dig och få loss tid även om han har barn vv. Ses ni inte något över jul då?

    Avatar
    Trådstartaren

    Han har inte den förmågan att förstå att jag blir ledsen när jag inte får stöd och tröst. Vi har pratat om det i flera år.Han säger att han gör tillräckligt men det känner inte jag. Ibland får jag inte svar på ett mess han är trött, fast jag verkligen skriver att jag behöver prata eller bara behöver ett svar. Han verkar leva mkt för jobbet och det blir en obalans, jag jobbar ju inte alls.Nej vi kommer inte ses över jul. Han ska åka till sina föräldrar de bor ganska långt bort. Jag är inte bjuden vad jag vet men det spelar heller ingen roll eftersom jag inte trivs med att bo hos hans föräldrar och har inte råd att bo på hotell. Så jag är ensam i jul och får göra något annat, helt enkelt.Kan du berätta om varför ni skiljde er?

    Så tråkigt att höra att han inte förstår fast du försöker tala om vad du behöver. Jag känner inte honom och inte dig så väl med det låter som du borde kämna honom 🙁 så dåligt av honom att inte lyssna och visa hänsyn till dig. Jag har varit gift med en som sätter sig själv och sitt jobb före familjen. Det känns som han lämna mig för jag har varit och är i en utmattning och dessutom har jag en deprssion. Varför han lämna mig vet jag inte säker och kommer aldrig få veta. Det komm lite som en överraskning för mig när han tala om att han ville skiljas. Han är jätte hård med vv på barnen oavsett stor helger eller skollov, vilket bla innebär att det typ är tredje julafton irad han har barmen och jag sitter själv…orkar inte bråka då jag inte vinner mot honom. Genom allt detta har jag tappat glädjen med jul och livet helt. Jag vill inte fira jul överhuvudtaget, skulle gärna åka bort. Tråkigt att du inte är bjuden och jobbigt att du inte trivsmed hans föräldrar med det tyder ju också på att han inte är rätt för dig. Du är värd någon som är bättre och kan stödja och stärka dig.

     

     

     

    Avatar
    Trådstartaren

    Jag har ju redan lämnat honom…Kommer inte bli ihop igen om han inte ändrar sig och det har han inte gjort hittills trots att vi pratat om det, och jag är super tydlig med vad jag behöver. Jag är oxå öppen för vad han vill ha, om/när han vill diskutera det. Vad tråkigt att du inte kan nå ditt ex angående barnen. Så sorgligt att han lämnade dig utan att du fick veta varför. Det måste kännas hemskt! Man vill ju veta varför och få ett svar åtminstone.Att det är besvärligt när ens partner blir sjuk kan jag förstå men det måste man oxå kunna prata om och hitta en lösning. Tack för dina fina ord 🙂

    Låter bra att du har valt att lämna honom och försöka gå vidare. Så du kan läka.  Du kommer finna en kärlek som är rätt för dig, ha tålamod. En gång fick jag förklaringen att han var “tom” och vilke att vi skulle skiljas och vara vänner men det gav ingen tröst till mig. Det var jäyte jobbigt att ham lämna mig när jag mådde som sämst. Ja det är jobbigt att han hela tiden kör över mig och att min känslor, förslag och önskemål inte betyder något för honom.  Förstår honom om han tycker det är jobbigt att jag mår dåligt och inte orkar men han var inte äns villig att gå i terapi eller lyssna på mig. Tack för att du förstår.

     

     

     

     

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 21 totalt)
20

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.