Hem > Forum > God jul? > Även fast jag mår jättedåligt vill jag förmedla…

Även fast jag mår jättedåligt vill jag förmedla…

Visar 12 inlägg - 25 till 36 (av 57 totalt)
56
  • God kväll!

    Så trevligt att höra ifrån dig, gör inget att du inte kunde bärga dig. Det är intressant att läsa om ditt liv och dina tankar.

    Måste vara väldigt jobbigt med diskbråck och flytt på samma gång, bra du får komma till en vårdavdelning tills det är klart med flytten. Flyttar du långt?

    Så glad jag blir att du finner mina ord värmande. Det är viktigt.

    Hur är det med dina mörkaste tankar? Får du lov att uppleva någon form av lättnad just nu på den fronten jämfört med i julas?

    All värme och en lycko-stjärna inför helgen 🌟

    Trådstartaren

    God kväll! Så trevligt att höra ifrån dig, gör inget att du inte kunde bärga dig. Det är intressant att läsa om ditt liv och dina tankar. Måste vara väldigt jobbigt med diskbråck och flytt på samma gång, bra du får komma till en vårdavdelning tills det är klart med flytten. Flyttar du långt? Så glad jag blir att du finner mina ord värmande. Det är viktigt. Hur är det med dina mörkaste tankar? Får du lov att uppleva någon form av lättnad just nu på den fronten jämfört med i julas? All värme och en lycko-stjärna inför helgen 🌟

    Godmorgon här på Mind Forumet.

    * Har läst hela ditt inlägg / tråd här ovan.

    * Tack för ditt underbara inlägg/tråd igår kväll som jag läste nyligen. TACK för att Du är som Du ÄR och skickade en lycko-stjärna inför helgen… Kram Skriv-vän.

    * Du har en stor betydelse för mig i mina svåra stunder jag lever i.

    * Det är ett rent ”HELVETE” rent ut att vara mig, gråter i min ensamhet…

    * Ska enbart flytta inom Kommunen en kort bit, är tacksam för det.

    * Mina djupaste och mörkaste tankar är jättejobbigt. (Får inte skriva här på Mind Forumet mina självmordstankar och självmordsplan pga då uppmuntrar jag till det och är inte förenligt med MiND Forumets Allmänna villkor och vill absolut INTE bryta mot någon regel och få på mig av Minds Volontärer/Moderatorerna.)

    * NEJ, jag ser ingen lättnad och inget ljus ur den TOTALsvarta tunneln som jag befinner mig i, känns som mörka tåget har fastnat för EVIGT där.

    * Får jag skriva under helgen till dig om jag ev. känner mig extra ensam på vårdavdelningen?

    Var rädd om dig skriv-vännen.

    Önskar dig en fortsatt trevlig Onsdag.

    På återseende…

    God kväll,

    tack själv för dina fina ord, jag blir glad över att höra att du känner ett stöd härigenom!

    Oerhört sorgligt att du har det så tungt. Jag hoppas verkligen att du fortsatt kommer få hjälp och stöd att kunna må på ett annat sätt åtminstone i perioder. Vad är det som gör att du inte ser att det någonsin kommer kunna kännas lättare/hoppfullt? Hur är planeringen med vården?

    Skönt iallafall att du inte ska flytta till en plats du inte vill.

    Du får skriva precis när du vill/behöver, jag läser gärna. Ibland kan svar dock ta lite tid för under vissa perioder är jag internetfri. Vill bara att du ska veta att det aldrig beror på dig alltså. Jag vill läsa och skriva med dig.

    Försök stilla din sorg genom att släppa fram den och däremellan vila i något som ökar flödet av positiva signalsubstanser i hjärnan även om jag misstänker att du ofta tyvärr inte känner njutningen eller lugnet?  De basala behoven skadar dig iallafall inte och i bästa fall får du en stunds lugn, hopp, paus från ditt lidande.

    Din text låter som om du bär på en enorm sorg utöver all smärta. Den sorgen skapar säkert ofta en känsla av hopplöshet? Även om du nu inte kan känna det så försök upprepa för dig själv att DU som person inte är skulden till den känslan av hopplöshet. Ingenting är statiskt så länge du fortsätter andas men du behöver och förtjänar hjälp och stöd att orka fortsätta, för det är en helt annan sak.

    All värme och kraft

    Trådstartaren

    God kväll, tack själv för dina fina ord, jag blir glad över att höra att du känner ett stöd härigenom! Oerhört sorgligt att du har det så tungt. Jag hoppas verkligen att du fortsatt kommer få hjälp och stöd att kunna må på ett annat sätt åtminstone i perioder. Vad är det som gör att du inte ser att det någonsin kommer kunna kännas lättare/hoppfullt? Hur är planeringen med vården? Skönt iallafall att du inte ska flytta till en plats du inte vill. Du får skriva precis när du vill/behöver, jag läser gärna. Ibland kan svar dock ta lite tid för under vissa perioder är jag internetfri. Vill bara att du ska veta att det aldrig beror på dig alltså. Jag vill läsa och skriva med dig. Försök stilla din sorg genom att släppa fram den och däremellan vila i något som ökar flödet av positiva signalsubstanser i hjärnan även om jag misstänker att du ofta tyvärr inte känner njutningen eller lugnet? De basala behoven skadar dig iallafall inte och i bästa fall får du en stunds lugn, hopp, paus från ditt lidande. Din text låter som om du bär på en enorm sorg utöver all smärta. Den sorgen skapar säkert ofta en känsla av hopplöshet? Även om du nu inte kan känna det så försök upprepa för dig själv att DU som person inte är skulden till den känslan av hopplöshet. Ingenting är statiskt så länge du fortsätter andas men du behöver och förtjänar hjälp och stöd att orka fortsätta, för det är en helt annan sak. All värme och kraft

    God kväll här på Mind Forumet.

    * Har läst hela ditt inlägg / tråd här ovan.

    * Det är den olyckliga kärleken som spökar i HELA min kropp från topp till tå, alla dagar i veckan, JÄTTEJOBBIGT!!!

    * Ja hoppas det kommer bli bra på det nya stället inom kommunen jag ska BO på, är lite nervös som sagt etc…

    * SAKNADEN, ENSAMHETEN, SORGERNA.

    * VÅLDTÄKTERNA i barnåldern…

    * NEJ, känner INTE njutning eller lugnet överhuvudtaget alls i mitt liv och kropp.

    * Arbetar Du inom vård eller hälsa? (Tar Du illa vid Dig och Du tycker jag är för närgången med frågan så svarar Du inte.)

    * Jag känner ALDRIG att jag får en stunds lugn, hopp, paus och ro i kroppen min.

    * JA, jag BÄR på en enorma mängder SORGER ihop med mängder av SMÄRTA.

    * JA, känner JÄTTEMYCKET hopplöshet.

    * NEJ, jag är skulden till den känsla av hopplöshet så känner jag varje DAG…

    * Planeringen med öppenvårdsmottagning i mitt län och grannkommunen är att jag ska efter flytten boka in möten med min nya psykolog och fortsätta träffa min unika vårdkontakt på mottagningen, det är planen…

    Var rädd om dig och ta hand om dig också.

    Kramar…

    På återseende…

    PS: Så underbart att skriva till dig som UNIK kvinna här på Mind Forumet, TACK! DS.

    God kväll!

    Tack för ditt förra meddelande, du bär på mycket och jag hoppas att du sakta men säkert får lov att mer ofta känna andra känslor än dessa tunga.

    Hur har flytten gått?

    Så du har fått en ny psykolog? Har du hunnit träffa denna ännu?

    Nej jag arbetar inte inom vård eller hälsa utan med juridik faktiskt.

    Arbetar eller studerar du? Eller har gjort tidigare kanske? Jag hoppas verkligen att du ska få hjälp att släppa de oerhörda skuld- och hopplöshetskänslor du ger uttryck för.

    Hur är det med ryggen?

    All värme och många tankar

    Trådstartaren

    God kväll! Tack för ditt förra meddelande, du bär på mycket och jag hoppas att du sakta men säkert får lov att mer ofta känna andra känslor än dessa tunga. Hur har flytten gått? Så du har fått en ny psykolog? Har du hunnit träffa denna ännu? Nej jag arbetar inte inom vård eller hälsa utan med juridik faktiskt. Arbetar eller studerar du? Eller har gjort tidigare kanske? Jag hoppas verkligen att du ska få hjälp att släppa de oerhörda skuld- och hopplöshetskänslor du ger uttryck för. Hur är det med ryggen? All värme och många tankar

    God kväll här på Mind Forumet.

    * Har läst hela ditt inlägg / tråd här ovan.

    * JAG får inte skriva här på Mind Forumet ut mina självmordstankar och min självmordsplan, då bryter jag mot Allmänna villkoren här, det vill jag INTE.

    * Jag bär bara på dessa tunga känslor jämt och ständigt, finns inget däremellan.

    * Bor nu i den nya lägenheten. Känns jättejobbigt. Kommer ALLTID känna att jag har svikit min underbara söta mormor för att jag har flyttat ifrån henne, så känns det ifrån min sida… Gråter nu…

    * Fick träffa min nya psykolog i Fredags när jag skulle läggas in på vårdavd under flytten. Hon är mycket trevlig och lyhörd.

    * Förlåt att jag frågade dig om ditt arbete inom vilken bransch, jag gick nog FÖR långt med min fråga.

    * Ingen kommentar.

    * Ingen kommentar.

    * Har ännu stark SMÄRTA i ryggen min och övriga kroppen. Kan inte göra mycket förän det gör jätteONT i kroppen min.

    På återseende…

    God kväll min skriv-vän!

    Tack för ditt senaste meddelande. Du får fråga, du gick inte alls för långt med din fråga om mitt yrke. Jag har ju ansvar för vad och om jag väljer att svara. Det ligger ju aldrig hos den som frågar. Jag vill inte att du belastar dig med att tro du säger fel saker, du har tillräckligt med annat som tynger dig.

    Så hemskt att du aldrig har en paus från de tunga känslorna. Jag hoppas verkligen din nya psykolog kommer kunna hjälpa dig vidare. Blir glad att du uppfattade henne som både trevlig och lyhörd. Det är viktigt!

    Tråkigt att du känner det som du flyttat ifrån din mormor. Är avståndet så långt nu att du sällan kan hälsa på?

    Och dina fysiska smärtor, finns det någon plan för den biten? Hade smärtklinik kunnat vara aktuellt?

    Tänker på dig, all värme

    Trådstartaren

    God kväll min skriv-vän! Tack för ditt senaste meddelande. Du får fråga, du gick inte alls för långt med din fråga om mitt yrke. Jag har ju ansvar för vad och om jag väljer att svara. Det ligger ju aldrig hos den som frågar. Jag vill inte att du belastar dig med att tro du säger fel saker, du har tillräckligt med annat som tynger dig. Så hemskt att du aldrig har en paus från de tunga känslorna. Jag hoppas verkligen din nya psykolog kommer kunna hjälpa dig vidare. Blir glad att du uppfattade henne som både trevlig och lyhörd. Det är viktigt! Tråkigt att du känner det som du flyttat ifrån din mormor. Är avståndet så långt nu att du sällan kan hälsa på? Och dina fysiska smärtor, finns det någon plan för den biten? Hade smärtklinik kunnat vara aktuellt? Tänker på dig, all värme

    God kväll här på Mind Forumet.

    * Har läst hela ditt inlägg / tråd här ovan.

    * Jag har ångest / skuld- och skamkänslor pga ditt yrke, det finns en längre historia bakom detta.

    * Har en vän som jag inte vågat höra av mig till som är Advokat och har egen Advokatbyrå ihop med andra Advokater / jurister. Skäms att jag inte har orkat kontakta min vän. Däremot har inte personen ifråga kontaktat mig något per mailbrev eller sms.

    * Jag känner HELA tiden jämt och ständigt, vad sa jag nu, säger jag något FEL nu, osv, så tänker jag i mitt huvud, konstant…

    * Längtar till slutet av Februari månad, i början av Mars månad, då jag ska träffa min nya psykolog igen på en session.

    * Jag kan ju inte ”hälsa på” min f.d. lägenhet där jag bodde ihop med min kära mormor… Men jag kan gå förbi fastighetshuset utomhus när jag prominerar i kommunen ifrån ett caféställe och sedan promenera hem eller ta lokalbussen de sista biten…

    * Ska framöver ringa och boka in en tid och få rehabilitering för mina smärtor, hoppas jag eller är tanken att jag ska enbart få sjukgymnastik för att klara av att gå mera och bättre klara mig själv…

    * Jag som vet en hel del inom vården har ärligt talat GLÖMT bort att det finns något som heter; ”Smärtklinik”, vet Du om det finns inom Landstingsvården med Landstingstaxa eller är det enbart privata vården runt om i Landet?

    Vad gulligt sagt av dig skriv-vän, att Du tänker på mig. Kramar…

    Önskar dig en fortsatt trevlig Söndagskväll och ny vecka som kommer imorgon Måndag…

    På återseende…

    Trådstartaren

    God e.m. här på Mind Forumet.

    * Var har min skriv-vän tagit vägen?

    * Saknar att läsa dina trevliga ordformuleringar här på Mind Forumet.

    * Hoppas vi hörs snart en dager…

    Kramar… 😎🌹🌼

    På återseende…

    God e.m. här på Mind Forumet. * Var har min skriv-vän tagit vägen? * Saknar att läsa dina trevliga ordformuleringar här på Mind Forumet. * Hoppas vi hörs snart en dager… Kramar… 😎🌹🌼 På återseende…

    God dag!

    Tack för ditt mycket trevliga meddelande, jag blev glad 🙂

    Jag har varit iväg mycket och inte haft ro nog att kika in här. Men nu.

    Hur har du haft det?

    Sett några vårtecken? Här omkring finns massor av snödroppar, vintergäck och även en del krokus har redan tittat fram. Det är fint!

    Jag tror att man kan få en remiss till smärtkliniker. Hoppas det kan bli aktuellt för dig.

    Snart är början av mars här det var väl då du ska träffa din psykolog? Håll ut!

    All värme 🌻

     

    Trådstartaren

    God dag! Tack för ditt mycket trevliga meddelande, jag blev glad 🙂 Jag har varit iväg mycket och inte haft ro nog att kika in här. Men nu. Hur har du haft det? Sett några vårtecken? Här omkring finns massor av snödroppar, vintergäck och även en del krokus har redan tittat fram. Det är fint! Jag tror att man kan få en remiss till smärtkliniker. Hoppas det kan bli aktuellt för dig. Snart är början av mars här det var väl då du ska träffa din psykolog? Håll ut! All värme 🌻

    * God sen e.m. här på Mind Forumet.

    * Vad roligt att få läsa dina trevliga textrader ifrån min skriv-vän.

    * Tufft, tungt, ensamt, ångest, brist på sömn… Kunde inte alls sova inatt kl: 03:00-05:00… Satt och grätt vid 04:00-tiden och kände närvaron av hennes döda man som jag tror vi har pratat om här i något inlägg/tråd förut. Kände av hennes närvaro också. (Pga flytten är jag närmre både kyran / kyrkogården han ligger begravd och hennes hemadress.) Satt inatt och såg henne framför mig i mitt starka bildminne med hennes vackra ögon och hennes lugna röst plus hennes blonda guldiga håret som hon har nu kortare än förut fick jag reda på av min andra vän som är hennes kollega. Fått reda på att hon ska gå i pension snart i slutet på denna månad Februari. Vill sååå OERHÖRT gärna träffa henne, OM denna möjlighet fanns, min enda DRÖM i livet. Hon betyder sååå OERHÖRT mycket för mig och har HELA tiden jämt och ständigt självmordstankar och väldigt MÖRKA tankar… När jag sover blir jag väckt som inatt HELT genomsvettig nästan som Feber i kroppen… Gick upp och tog några glas mjölk och en liten nattmacka. Och satt i min ensamhet och grätt för mig själv… Och tänkte på henne djupt och dessa bildminnen, koppen med bilden på, tavlorna, brevet med KS loggan på i brevstället på kontorbordet, ängeln upphägd i bilen som också betyder något så mycket för henne, osv… Och såg graven framför mig med honom… Så STARKA känslor om allt detta och mer därtill… Det bara snurrade i huvudet på mig inatt vid denna tid åt tidiga morgonen…

    * Sen har det hänt något privat som gör också att jag har svårt att sova nu och är orolig inför den närmsta tiden etc…

    * Pga jag ännu går på stark medicin för mitt Diskbråck så går jag med vinterskor ännu för jag är rädd att ramla. Har inte börjat med att byta till vårskor etc… Här där jag bor inom länet har det varit frost och minusgrader plus plusgrader… Undrar om det blir någon mer snöväder eller om det är som Du pratar om, vårtecken som Du redan har sätt, inte jag, jag är allergiker/astmatiker så då ska man väl börja med sina säsongsmedicin, kliande ögon, illröda ögon, svidande ögon, rinande ögon, pollensnuva, svårt med andningen, bara att gå ut från dörren är ett rent helvete kort sagt, etc…

    * Ska fråga min psykiatriska mottagning och ta upp om Smärtkliniksremiss. Tusen tack för rådet/tipset.

    * Nej, sa fel till dig om min psykolog, såg att jag hade tid hos henne lite längre in i Mars månad så det är bara att vänta och hålla ut vill säga… Kämpa på…

    Var rädd om dig och ta hand om dig också…

    Kramar…

    😏🌹🌼

    På återseende…

    Trådstartaren

    God kväll här på Mind Forumet.

    * VAD HÄNDE med min skriv-vän ”Borttagen användare”???

    * VAD HAR JAG GJORT FÖR FEL / MISSTAG???

    * Är det eventuellt ni MiND Volontärer / Moderatorerna som har tagit bort min skriv-vän som jag har fått lufta lungorna, en form av ”prat-ventil” eller har personen gjort det själv, kommer väl aldrig få något svar på detta är jag jätteorolig för, hon var en unik kvinna som jag har vågat prata ut med och nu känns det som en TOTAL chock och ännu STÖRRE ensamhet? SNÄLLA skriv-vän vart tog DU vägen, vi hade så trevliga pratstunder tillsammans här på Mind Forumet, jag är jätteledsen NU och DU har betytt sååå OERHÖRT mycket för mig personligen att få en vän att skriva till och paff så ser jag idag nu ikväll, ”Borttagen användare” känner mig helt förkrossad…

    * Vill inte ha någon ny skriv-vän…

    * Kommer verkligen sakna henne som skriv-vän och hennes underbara slutord; ”All värme”  och någon blomma…

    😭

    På återseende…

Visar 12 inlägg - 25 till 36 (av 57 totalt)
56

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.