Hem > Forum > Fångar inga jävla dagar > 40-års kris (precis insett att det här är vad jag har)

40-års kris (precis insett att det här är vad jag har)

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5
  • Vad är en 40-årskris?
    En 40-årskris är en kris som sker på det psykologiska planet. Det betyder att krisen utgår från de tankar du håller om dig själv:

    – Vem är jag egentligen?

    – Hur blev jag så här?

    –  Vart är jag på väg?

    Tankarna triggas igång av ditt åldrande, ett uppvaknande inför din egen dödlighet, samt insikten att du inte har lyckats avverka milstolpar i livet som du anser är viktiga.

    Det finns ett gap mellan hur ditt liv har blivit och hur du trodde att det skulle spela ut på förhand.

    Desto större gapet är, desto större är risken för inre kris. Din kropp signalerar att ditt gamla sätt att leva livet inte fungerar längre. Du är i behov av en större förändring.

    En 40-årskris är en fortsättning på en obearbetad 30-års-kris.

    I en 30-årskris upplever du att du inte har lyckats etablera dig i vuxenlivet på ett tillfredsställande sätt.

    Du känner dig osäker på dig själv och vad framtiden har att erbjuda.

    Om du inte lyckas reda ut frågetecknen om dig själv under denna fas så är risken stor att krisen förvärras över tid.

    På kort sikt kan du leva på som vanligt trots de inre varningssignalerna.

    Du lyckas med detta genom psykologisk repression. Det innebär att du trycker undan jobbiga känslor som kommer upp till ytan.

    När du närmar dig 40 år blir du mer varse om ditt åldrande och dödlighet.

    Rynkor, gråa hårstrån och begynnande tunnhårighet får dig att inse att din ungdom är bakom dig.

    Det börjar även ske hormonella förändringar ålder som påverkar ditt humör och dina energinivåer.

    Om insikten om ditt åldrande sker samtidigt som en extern kris såsom en skilsmässa, eller en bortgång av en anhörig kan den psykologiska repressionen börja gå baklänges.

    Dvs alla de negativa känslorna och tankarna du tryckt tillbaka genom åren exploderar upp i ditt medvetande.

    Denna upplevelse kan kännas överväldigande.

    I slutändan handlar 40-årskrisen om att du är missnöjd med din livsriktning och att de negativa känslor du har samlat på dig genom åren förstärker situation.

    Du börjar reflektera över de beslut du har fattat i livet (och inte fattat). Det är någonting som inte känns rätt och du frågar dig själv:

          Lever jag det liv jag vill?
          Är jag lycklig?
          Kommer jag ångra mig om jag inte gör X?
    Du har en naiv tro om att du har oändligt med tid att uppnå dina drömmar och mål när du är yngre. 

    Tidens ändlighet gör att du känner att livet rinner mellan dina fingrar.

    Du får plötsligt en känsla av att det är bråttom att ställa livet till rätta innan det är för sent.

    Du har inte så mycket tid trots allt. Det adderar stress till en redan jobbig situation.

    Du hantera denna stress genom att antingen göra drastiska förändringar eller gå in i ett apatiskt tillstånd.

    Det tidigare alternativet handlar om att byta jobb, skilja sig från partnern, börja med långdistanslöpning, renovera huset, osv.

    Du känner att desperat behov av att förändra allt med ditt liv för att uppleva den nostalgiska känslan av din ungdom igen. Det kan leda till en överkompensation i dina beteenden.

    Alternativ två är att du är överväldigade av de negativa känslor du känner och går in i ett passivt läge som resultat.

    Tidigare intressen och hobbys lockar inte längre, och du känner en generell tomhet och meningslöshet inför livet.

    Trots att metoderna är motsatta varandra blir utfallet det samma.

    Du känner ett gap mellan hur du lever livet och hur du egentligen vill leva.

    Om gapet fortsätter att växa leder det till utbrändhet och depression på sikt.

    Utgångspunkten för 40 årskrisen är att du har fastnat i en stagnerande livsstil.

    Det leder till att du känner dig otillfredsställd och att allt är meningslöst.

    Dina tidigare utarbetade planer ger inga bra resultat längre.

    Resultatet blir en period av reflektion och grubblande.

    Du tittar tillbaka på livet och frågar varför det blev som det blev, och på vilket sätt det hade kunnat se ut om du hade valt en annan väg.

    Trots att en kris kan låta som något negativt så är den en bra möjlighet för att göra en kursförändring i livet. Den får dig att vakna ur din autopilot.

    Kroppen signalerar till dig att på det sättet du lever livet inte fungerar längre.

    Det funkade en gång i tiden men gör det inte längre.

    Det är ungefär som processen när hummern byter skal. Skalet har varit användbart tidigare men inte längre.

    Därför behöver det bytas ut till ett nytt.

    Nedan listas de 10 vanligaste tecknen på att du har en 40-års-kris.
    10 tecken på att du genomgår en 40-årskris
          1. Du känner dig ouppfylld
    Ditt liv går på rutin och autopilot. Du saknar spännande och äventyrliga inslag vilket gör att ditt liv känns andefattigt och utan djupare syfte. Du frågar dig själv: är det här allt livet har att erbjuda?

        2. Du tänker ofta tillbaka på din ungdom
    Du är nostalgisk över din ungdom och känner att du är en blek kopia av ditt tidigare jag. Du saknar känsla av att ditt liv lågt öppet och hade tillgång till obegränsat med tid och energi. Ditt åldrande och förändrade utseende förstärker den nostalgiska effekten. Du känner att du har förlorat något oersättligt.

       3. Du känner dig apatisk
    Du har ingenting som får dig att gå upp på morgnarna. Du saknar engagemang och passion. I stället känner du en tomhet, tristess och meningslöshet inför allt. Bristen på handling gör dig ännu mer låg, vilket minskar driv för handling ännu mer.

      4. Du är impulsiv och fattar drastiska beslut
    Eftersom ditt liv inte känns rätt så känner du att du behöver ändra allt med ditt liv. I panik köper du en ny bil, renoverar huset, funderar på att ha en otrohetsaffär eller byter bransch. Besluten är ofta inte genomtänkta utan drivs snarare helt av ett desperat behov av förändring, vilket ofta kan slå tillbaka senare.

       5. Du känner ånger för tidigare livsbeslut och mål du inte har uppnått
    40-års-krisen öppnar upp för reflektion där du tänker tillbaka på ditt liv. Du ser med klarhet hur olika beslut har lett fram till den situation du är i idag. Det är val av utbildning, karriär, partner, osv. Du fantiserar om hur ditt liv hade kunnat se ut om du hade fattat andra beslut och eftersträvad mer genuina mål. Det här gör dig nedslagen eftersom du känner att du har kastat bort möjligheter.

       6. Du jämför dig med andra och tänker att de är mycket lyckligare än du
    Du känner att du inte har lyckats etablera dig själv på ett bra sätt. Du saknar riktning, fokus och klarhet om dig själv. Du iakttar andra och ser att de minsann har listat ut hur de ska leva livet och verkar vara lyckliga. Det spär på känslan av att det är något fel med dig

      7. Du känner att du inte duger som du är
    Du har fastnat i en bekvämlighetszon där du sällan testar dina förmågor eller tar dig an nya utmaningar. Du har inte heller några konkreta mål du tar sikte på. Eftersom dessa inslag saknas i ditt liv så är du inte inne i en uppåtgående spiral där du utvecklar dina förmågor och samlar på dig erfarenheter. I stället fastnar du i ett konstant ifrågasättande av dig själv och dina förmågor vilket gör det ännu svårare att ta dig ur ditt tvivel

      8. Du känner dig tvungen att leva den lögn du har byggt upp
    En av de utmaningar man ställs inför i medelåldern är det finansiella ansvar man har tagit på sig. Det är alla de räkningar som måste betalas i slutet av månaden. Man känner sig därför tvingad att välja den trygga och säkra vägen när det kommer till karriär och livsstil. Det gör att livet känns som en lögn som man inte kan ta sig ur.

      9. Dina planer fungerar inte längre
    Dina tidigare mål och planer som en gång i tiden gav dig värde och framåtrörelse gör det inte längre. Din livsstil, karriär, och hobbys ger begränsad marginalnytta för dig och pekar på att du har växt ur dina planer och behöver nya.

     10. Du är överväldigad över att tiden går
    Du vet innerst inne att du bara lever en gång och att du har nått halvlek i livet. Du ser också hur mycket snabbare tiden går. Du inser att du inte har så mycket tid kvar att ställa saker tillrätta, dvs leva livet på det sätt du vill. Tankar såsom: ”kommer jag ångra mig om jag inte gör X?” dyker ständigt upp i ditt huvud.

    https://www.optimalblueprint.se/40-arskris/#:~:text=En%2040-%C3%A5rskris%20utg%C3%A5r%20fr%C3%A5n%20en%20psykologisk%20sm%C3%A4rta%2C%20nedst%C3%A4mdhet,kr%C3%A4vs%20olika%20tillv%C3%A4gag%C3%A5ngss%C3%A4tt%20f%C3%B6r%20att%20%C3%B6verkomma%20dessa%20tillst%C3%A5nd.

    Trådstartaren

    Hur du tar dig ur din 40-årskris?
    En 40-årskris är komplicerad. Den beror på en mängd faktorer och tar sig uttryck på olika sätt för varje individ. Därför finns det inte en enda enkel lösning på dessa problem. Det krävs ett system av lösningar som angriper problemen på olika nivåer och vinklar. Dessa lösningar samverkar med varandra för att kunna ge dig hållbara resultat på sikt.

    Nedan finner du lösningar som hjälper dig ur 40-årskrisen. Testa dessa och se hur det förändrar ditt liv.

    Praktisera mindfulness och kom i kontakt med dina djupare drivkrafter
    Ett av huvudskälen till att man känner sig vilsen i 40-års-åldern är att man har tappat kontakten med sin inre kompass. Mindfulness är en effektiv metod för att återknyta denna kontakt. Metoden går ut på att bli mer medveten på vad som pågår här och nu genom att fokusera på din andning eller på föremål och ljud i din omgivning. Du kan exempelvis praktisera mindfulness som en daglig vana genom att meditera i tio minuter varje morgon. Över tid blir du mer medveten om dina inre signaler och behov. Denna information är värdefull när du planerar din framtid.

    Gör introspektion och öka din kunskap om dig själv
    Genom mindfulness får du en djupare kontakt med dig själv. Från det tillståndet ska du börja ställa frågor till om hur du egentligen vill leva livet. Du sätter dig ned med ett anteckningsblock, en penna och en serie frågor såsom:

    a.)     Vad är meningsfullt för mig?

    b.)    Vad gör mig lycklig?

    c.)     Hur skulle jag spendera mina dagar om jag var ekonomiskt oberoende?

    Du planerar in tidsblock där du funderar på dessa frågor. Ditt mål är att komma till så träffsäkra och autentiska svar som möjligt. Svaren vägleder dina planer och mål framåt.

    Träna upp din förmåga att släppa det förgångna
    En sak som håller dig tillbaka från att ta givande steg framåt är ditt ältande av tidigare beslut och händelser. Ditt ältande blir som en fotboja. Därför är det viktigt att du tränar upp din förmåga att släppa din historisk oavsett hur jobbig den är. Du gör detta genom att leva i nuet och fokusera på de handlingsplanerna du har tagit fram. Om du inte släpper det förgångna blir det omöjligt att göra en förändring oavsett hur mycket du vill det. Ditt fokus är på fel ställe. Om du har svårt för att släppa din historia så kan du överväga att gå till en samtalsterapeut

    Utsätt dig för kallvattenterapi
    Vi tenderar att fastna i våra huvuden och tänka samma tankar om och om igen. Detta tankemönster föder oro och ångest som i sin tu skapar ännu mer negativa tankar. Det är en självgående negativ spiral. Ett effektivt sätt att ta sig ur denna spiral är att ta regelbundna kallduschar eller kallbad. Kallvattnet tvingar dig ur ditt huvud och in i din kropp i stället. När du har stått i en kalldusch i två minuter känner du ett lugn och en inre frid efteråt. I detta tillstånd är det mycket enklare att vara handlingsorienterad.

    Skaffa en plan för ditt liv
    Utarbeta en konkret handlingsplan kring de insikter du har fått om dig själv. Handlingsplanen innehåller dina mål och dem steg du kan ta på daglig basis för att komma närmare dem målen. Det viktiga med en plan är att du har en struktur att utgå ifrån. Den visar dig var du ska fokusera på just nu. När du verkställer planen och får framåtrörelse känner du en djupare tillfredsställelse

    Ta kalkylerade risker och gå utanför din komfortzon
    En plan är vägvisare på vad du ska investera din begränsade tid och energi på. Den ger dig dina prioriteringar. Men för att få verkliga resultat behöver du ta till handling. Om du sätter ambitiösa mål där du har begränsat med erfarenhet så kommer du stretcha din komfortzon. Att gå utanför komfortzonen är jobbigt och skapar känslomässigt motstånd inom dig. Träna dig själv i att ta handling trots att det är jobbigt. Lär dig nya förmågor och inhämta nya kunskaper som ligger i linje med dina mål. Dessa handlingar tar dig ur din stagnation och får dig att känna dig mycket mer levande.

    Praktisera tacksamhet
    En mänsklig tendens är att fokusera på det man saknar. Vi tittar på vad andra har och känner oss dåliga när vi inte har det lika bra. Med framväxten av social media så har denna problematik exploderat. Nu kan vi jämföra våra li med främlingar som lever på andra sidan jordklotet. Detta tankesätt gör oss passiva och nedstämda.

    Ett bättre alternativ är att fokusera på vad du faktiskt har och vara tacksam för just det. Om du har dina basala behov tillgodosedda som mat, tak över ditt huvud och nära relationer så bör du vara ödmjukt tacksam för detta. Allt du får utöver detta i livet kan du se som en bonus.  Denna attityd frigör dig från att jämföra dig med andra och får dig istället att fokusera på dina mål. Du får även en mer positiv inställning till livet.

    Trådstartaren

    Hur skiljer sig en 40 årskris från en depression?
    En 40-årskris utgår från en psykologisk smärta, nedstämdhet och vilsenhet.

    I ett sådant läge kan det vara lätt att tro att man lider av en depression.

    Det är viktigt att skilja på en 40-årskris och depression eftersom det krävs olika tillvägagångssätt för att överkomma dessa tillstånd.

    Det man behöver ha koll på är hur ofta man känner nedstämdhet.

    Om nedstämdheten är systematiskt och återkommer på en daglig basis så pekar det på att man lider av depression.

    I en 40-årskris varierar humöret från dag till dag.

    Man kan vara på gott humör ena dagen, och på nedstämt humör andra dagen. Depression är alltså nedstämdheten ihållande, medan i en 40-årskris är den skiftande.

    Shit! Jag har också det! inser jag när jag läser detta!ialllafall 30- års kris Tack för informationen .

     

    Skönt att du kommit på en orsak till att du mår dåligt! Visst känns det bättre när man vet vad man har för tillstånd / diagnos!

    Trådstartaren

    Vad fint att det kom till användning! <3

    Hörde på ett annat ställe hur dessa ålderskriser oftast infaller i slutet av exempelvis 30-års åldern, alltså när man är 39. Eller om man är 29 och strax ska fylla 30 osv. Medan personer som är 41 eller 31, 21 mår betydligt bättre då man är förbi den puckeln/tröskeln.

    Minns att jag mådde rejält dåligt upp till ungefär 34 tror jag det var (allra värst var runt 30), som att någon magisk gräns där den kroniskt inre stressen och jämförandet vände rejält.

    Nu är jag 38 år och känner absolut att jag behöver dels avsluta massor av ”projekt” innan 40, jag sörjer att jag inte längre är ”ung”. Och kan inte för mitt liv se hur jag ska leva efter jag fyller jämt. Inga barn, studierna avklarade, gjort mina år på universitetet och behöver kliva över till arbetslivet för alltid. Jag känner mig helt vilsen i det. Det är som att jag inte riktigt vill.

    Tydligen är det så också att självmord inträffar i högre utsträckning just när man är på gränsen att fylla jämt också. Att man sammanfattar sitt liv och då inte ser en väg ut.

    Ändå är det ju lite fånigt det här med ålder. Och nuförtiden lever vi ju i en global värld där man kan utbilda sig (vissa börjar när de närmar sig pensionen för det är något de alltid velat göra), förändra sitt liv, har massor av valmöjligheter, personlig utveckling, skapa och göra annorlunda hela livet egentligen. Vet jättemycket människor som lever som tonåringar så att säga trots att de är 45 eller 50 år. De testar sig fram i livet – ser det som ett experiment. Det är ju lite trösterikt. Förr var det ju något annat där man skaffade barn tidigt, valde en yrkesbana, partner och så levde man så. Det gör man ju inte riktigt längre.

    Trådstartaren

    Kom på också att det här nog är en fråga om vilken generation man vuxit upp i? Läste någonstans att om man är 80-talist (som jag är då) så har man ofta någon form av Peter Pan-beteende i sig. Vi vill inte växa upp. Vi är också så vana vid att världen är som ett smörgåsbord där man bara kan välja och vraka. Ta det man vill ha. Mer eller mindre alla utbildningar man sökte på universitetet kom man exempelvis in på. Jobben man sökte fick man. Hyfsat okej/lätt att få bostad. Man kunde utan dåligt klimatsamvete resa över hela världen. Det hette ju att man skulle hitta sig själv på de här backpackresorna. Ingen hade någon riktning i livet och det var det som var hela poängen. Att man var helt fri. Det coola var att läsa skumma böcker, vara bildad. Smart. Melodifestivalen var årets skämt.

    Som jag förstått det är det jättevanligt att yngre personer av idag just skapar sig ”trygga liv” tidigt eftersom de växer upp i en otrygg värld. Det positiva i det är kanske att man slipper nog ha mycket ålderskriser på det här lite större planet, då. Kan avundas det också. Men som det mesta kommer allting med ett pris.

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.