Hem > Forum > Ensamhet > Vilse

Vilse

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Jag är en 39årig kille och I 15 år har jag varit inom psykvården innan dess gjort nära 3 år i fängelse för många slagsmål och innan det levde ett liv med extremt mycket våld runt mig. Jag har blivit neddrogad av vården av en mängd olika mediciner under dessa år MaN kan säga att det va kemisk lobotomering och det ska nämnas att jag än inte blivit utredd eller fått någon diagnos. För 5 månader sen slutade jag med all medicin pga av alla biverkningar och att jag tyckte mitt liv inte kom nånstans. Det ska nämnas att jag gjorde detta utan läkarens vetskap! Nyligen har mina känslor kommit tillbaka då dom va väldigt dämpade under denna tid såpass att jag inte fattade hur mycket det handlade om. Jag är nu överväldigad i detta skede och har svårt att förstå samt placera vad det är jag känner. Jag förstör förhållanden i tron om att jag handlar korrekt jag säger saker andra blir ledsna över utan att veta varför dom blir det osv osv. Har inga vänner kvar ingen att snacka med alls skriver här i hopp om att kanske få lite insyn i hur man ska hantera sig eller vetee sig självklart är detta bara en liten del av vad som skett i 15 år men resten skulle ta ett tag samt jag skulle glömma av hälften. Så har någon här nånting att kanske snacka om som är av lugnande medel för mig hade jag uppskattat detta börjar bli riktigt tufft.

    Hej Azure Tugida,

    Det låter som att det är mycket som snurrar i tillvaron och där du söker en fast plats att få landa på? Och som också känns pålitlig och som går att greppa? Är de här personerna som tar illa vid sig såna som själva har ganska stora problem med sig själva och därför inte vet riktigt vad som är rimligt att reagera på, eller tror du det finns fog för det som de blir ledsna över? Tänker att det är så lätt att direkt ta på sig skulden när någon anklagar en för att vara typ elak, men så stämmer inte det överens med verkligheten utan denne har läst in något som inte fanns?

    Vad bra att du slutade med medicinerna när de ändå gav så stora biverkningar. Hört ganska många som blivit avstängda av medicin. Jag blev helkonstig när jag gick på det, gör inte om det heller.

    Har du något framtidshopp eller hur känner du där? <3

    Trådstartaren

    Största anledningen att folk blir ledsna är ofta att jag inte kan läsa av dom hur det påverkar dom. Jag förstår inte att vad jag säger kan vara fel läge osv. Läsa av rummet är något jag inte kan och har därav svårt att inte vara rak när jag säger saker. Jag har framtidsplaner men man vågar kanske inte riktigt tro på det än det behöver hända saker men även då känns det som man ska bli bränd som så många andra gånger!

    Hej Azure Tugida,

    Ja det låter som du är lite vilse. Jag kan ju säga att jag själv inte gillar att ta läkemedel så jag förstår dig! Fast tyvärr tror jag inte att det alltid är bra att sluta med all medicin direkt. Det kan bli lite väl mycket på en gång att både försöka förstå sig själv och andra människor när man är överväldigad. Jag tror att du behöver ge det lite tid!

    Mina tips är nog lite tråkiga, men jag tänker att du nog måste försöka få lite mer balans. Och jag tror att du är på rätt väg. 🙂 STOR kram på dig!

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.