Hem > Forum > Ensamhet > VI som känner oss ensamma

VI som känner oss ensamma

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Hej,

    Ensamhet är en känsla. Ibland kan ensamheten kännas stark fast du har människor runtikring.

    Jag har valt att lämna min relation för en tid  sen och det känns som att jag har förlorat min tillhörighet.

    Vissa dagar så vill jag så gärna träffa någon som förstår min ångest och som jag kan hitta på något kul med i sommar. För jag vet att jag lätt isolerar mig när jag har det tufft.

    Utåt sätt så ser jag glad ut. Jag har blivit för bra på att visa upp ett ordnat liv.

    Skriv gärna lite om dig 😊

    29 år,  Uppsala län

    Hej, hur har du det?

    En separation kan sätta igång en massa smärtsamma tankar och känslor, det kanske ät en regel snarare än undantag till och med!

    Hur blev sommaren?

    Ha det så fint!

    Bra tråd!

    Försöker analysera lite varför jag kan känna ensamhetskänslor i mellan åt (ehm väldigt ofta..) och tror mig kunna se tydligare vad det brukar handla om, tror jag. Dels är det absolut detta som du också känner – tillhörighet. När jag inte känner att jag hör till en grupp/en flock/en sammanslutning människor så börjar direkt ensamhetskänslorna och övergivenhetskänslorna krypa sig på. När jag inte känner att jag blir liksom validerad, hörd, bekräftad på ett genuint och äkta sätt, så blir jag dyster. Det kan också vara att jag i kontakt med en annan person upplever denne vara väldigt självcentrerad, då känner jag mig ensam och övergiven igen osv.

    Under mina första 5 år i livet minns jag det som ett ganska totalt mörker. Jag var så oerhört ensam. Sedan flyttade vi och jag fick kompisar, en klass att tillhöra, ett fotbollslag – blev så extremt lycklig och tillfredsställd av det.

    Så absolut att detta med tillhörighet nog är ett basalt behov för oss människor. Iaf för vissa av oss?

    Jag bor i Stockholm. 36 år.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.