Snart 20 och inga vänner

jag är snart 20 men har inga vänner , jag är glad, rolig och sprallig men saknar ändå vänner , många jag träffat på är falska och jag står inte ut med sånt. Det känns ju meningslöst att skriva här när man inte kan knyta kontakter här, man vara ska skriva av sig. Jag vill ju träffa kompisar.

Jag känner samma som dig. Jag ser mig som glad och rolig när jag är med andra. Ensam är jag inte glad. Men jag tar på mig masken när jag är med andra människor. Jag har försökt att skaffa mig ett umgänge men det är ingen som egentligen vill vara min vän på riktigt. Ingen som bryr sig om mig. Det är aldrig någon som hör av sig till mig för att fråga hur det är eller om vi ska hitta på något. Får alltid veta genom sociala medier att dem har hittat på saker utan mig. Jag vill bara veta vad jag gör för fel eller varför jag aldrig fått vara med i en grupp, på riktigt. Jag kanske bara är en person som ingen riktigt orkar med eller vill bry sig om.

Anonym skrev:

Jag känner samma som dig. Jag ser mig som glad och rolig när jag är med andra. Ensam är jag inte glad. Men jag tar på mig masken när jag är med andra människor. Jag har försökt att skaffa mig ett umgänge men det är ingen som egentligen vill vara min vän på riktigt. Ingen som bryr sig om mig. Det är aldrig någon som hör av sig till mig för att fråga hur det är eller om vi ska hitta på något. Får alltid veta genom sociala medier att dem har hittat på saker utan mig. Jag vill bara veta vad jag gör för fel eller varför jag aldrig fått vara med i en grupp, på riktigt. Jag kanske bara är en person som ingen riktigt orkar med eller vill bry sig om.

Anonym skrev:

Jag känner samma som dig. Jag ser mig som glad och rolig när jag är med andra. Ensam är jag inte glad. Men jag tar på mig masken när jag är med andra människor. Jag har försökt att skaffa mig ett umgänge men det är ingen som egentligen vill vara min vän på riktigt. Ingen som bryr sig om mig. Det är aldrig någon som hör av sig till mig för att fråga hur det är eller om vi ska hitta på något. Får alltid veta genom sociala medier att dem har hittat på saker utan mig. Jag vill bara veta vad jag gör för fel eller varför jag aldrig fått vara med i en grupp, på riktigt. Jag kanske bara är en person som ingen riktigt orkar med eller vill bry sig om.

]Jag känner samma som dig. Jag ser mig som glad och rolig när jag är med andra. Ensam är jag inte glad. Men jag tar på mig masken när jag är med andra människor. Jag har försökt att skaffa mig ett umgänge men det är ingen som egentligen vill vara min vän på riktigt. Ingen som bryr sig om mig. Det är aldrig någon som hör av sig till mig för att fråga hur det är eller om vi ska hitta på något. Får alltid veta genom sociala medier att dem har hittat på saker utan mig. Jag vill bara veta vad jag gör för fel eller varför jag aldrig fått vara med i en grupp, på riktigt. Jag kanske bara är en person som ingen riktigt orkar med eller vill bry sig om.[/quote]

Relaterar.

Är lite över 20år. De vänner jag känner riktig band med har flyttat för att studera. De som är kvar här vill bara festa och jag vill inte dricka alkohol längre alls. Har vart ensam så länge så nu är jag typ rädd för att skaffa nya vänner eller att umgås med de jag har.

Anonym skrev:

Relaterar. Är lite över 20år. De vänner jag känner riktig band med har flyttat för att studera. De som är kvar här vill bara festa och jag vill inte dricka alkohol längre alls. Har vart ensam så länge så nu är jag typ rädd för att skaffa nya vänner eller att umgås med de jag har.

Hej. Jag känner igen de du skriver, jag dricker heller aldrig och om man inte är party tjej så blir man aldrig inbjuden till gemenskap.

Anonym skrev:

Jag känner samma som dig. Jag ser mig som glad och rolig när jag är med andra. Ensam är jag inte glad. Men jag tar på mig masken när jag är med andra människor. Jag har försökt att skaffa mig ett umgänge men det är ingen som egentligen vill vara min vän på riktigt. Ingen som bryr sig om mig. Det är aldrig någon som hör av sig till mig för att fråga hur det är eller om vi ska hitta på något. Får alltid veta genom sociala medier att dem har hittat på saker utan mig. Jag vill bara veta vad jag gör för fel eller varför jag aldrig fått vara med i en grupp, på riktigt. Jag kanske bara är en person som ingen riktigt orkar med eller vill bry sig om.

Hej. Det är hemskt att se i sociala medier hur andra har träffats och har kul, ännu värre hur de sedan pratar om hur kul de var, de kör med interna koder/ord som de skrattar åt och där sitter msn som ett miffo och känner sig så utanför , detta händer mig hela tiden i skolan.

Jag har gått igenom exakt samma. Jag bjuder in, ger förslag och försöker göra allt för att vi ska hitta på något. De kommer bara med ursäkter varje gång och ändå ser jag dem sen på sociala medier att de umgås. Hur ska man göra? Ska man konfrontera dem? Jag är ju såklart jätteledsen över detta och arg. Varför kan de inte vara ärliga och säga att de inte vill i såna fall?

Anonym skrev:

Jag har gått igenom exakt samma. Jag bjuder in, ger förslag och försöker göra allt för att vi ska hitta på något. De kommer bara med ursäkter varje gång och ändå ser jag dem sen på sociala medier att de umgås. Hur ska man göra? Ska man konfrontera dem? Jag är ju såklart jätteledsen över detta och arg. Varför kan de inte vara ärliga och säga att de inte vill i såna fall?

Hej. Ja riktigt illa när andra beter sig så, om andra visste hur det sårar ända in i hjärtat . Att konfrontera skulle vara skönt men jag själv är rädd för att man blir ännu mera ensam då, det är ju inte klokt att man tänker så, man skulle bara fejsa upp dom spm gör så. Jag är en tuff tjej egentligen men känner att jag har försvagats så mkt pga att jag blivit utsatt.