Relationer, hur gör man?

Jag är så ledsen. Besviken på mig själv. Jag måste ha missat något när jag växte upp. Någon lektion i hur man är social, hur man tar hand om sina relationer.
Jag är så besviken på mig själv. Gör om samma mönster och misstag. Känner mig så ensam. Kan inte annat än skylla på mig själv. Jag har så tjocka murar runt mig, stöter bort vänner.
Jag vet inte vad jag ska göra

Hej Pink Fimero

Jag vill mest skicka en kram, och skriva att jag delvis känner igen mig i det du skriver, även om jag själv inte har funnit lösningarna än.

Anonym skrev:

Jag är så ledsen. Besviken på mig själv. Jag måste ha missat något när jag växte upp. Någon lektion i hur man är social, hur man tar hand om sina relationer. Jag är så besviken på mig själv. Gör om samma mönster och misstag. Känner mig så ensam. Kan inte annat än skylla på mig själv. Jag har så tjocka murar runt mig, stöter bort vänner. Jag vet inte vad jag ska göra

God Tisdagskväll här på MiND Forumet.

* Har läst hela ditt inlägg / skrivelse…

* Har Du möjligtvis haft en professionell samtalskontakt / samtalspartner / samtalsterapeuter under livet eller funderat på att göra slag i saken och säga detta Du tog upp i din tråd här i ett viktigt samtal ?

* Om Du vill ha flera råd / vägledning så kan jag bistå med det genom flera inlägg / skrivelser här i din tråd…

På återseende…

[Yellow Horaka]

Hej Pink Fimero,

känner igen mig hur det är och känns för dig. Känner på samma sätt och tar en dag i sänder men då och då undrar jag om det är värt att leva längre, orkar inte tag i saker, vill bara borta, ibland känns det nära att ta det sista steget så man inte finns längre. Skulle vara så skönt, slippa tänka, slippa känna allt det jobbiga. Än så länge lyckas jag inte ta det steget heller, undrar/funderar över hur man kan hitta det eller när man känner det är där greppbart, så det bara är att göra det, rakt av.

Känns som att fast man kanske har en del saker i livet som andra inte har, det saknas något just nu, jag önskar verkligen hitta lugn/trygghet och möta någon , men känns så förgäves, meningslöst, känns så uppgiven. Försöker nu sluta tänka/känna så här, önskar gick stänga av, ta bort dessa tankar/känslor, få må bättre. Men jag ska försöka, ett tag till, om jag orkar.

Förlåt jag är så negativ, önskar kunde vara mer positiv, till hjälp …

[Yellow Horaka]

Hej igen, lyckats misslyckas igen, så det kanske inte finns någon mer chans att få lyckas. Önskar någon ville vara snäll hjälpa mig var jag kan få hjälp att avsluta livet. Vill verkligen inte leva längre ….

Hej, Yellow Horaka!

Det låter som att det du kallar misslyckanden verkligen skapar en sån djup smärta inom dig att du funderar på om det är värt att fortsätta med livet.

Volontärerna på Självmordslinjen finns här för dig om du känner att du vill prata!

Telefonnumret är 90101 och adressen till chatten är chat.mind.se

Starkt av dig att skriva här, ta hand om dig!

Hej Pink Fimero,

Så tungt att känna att det är man själv som misslyckats. Att man har sig själv att skylla. Förstår att det gör hemskt ont! Första steget till förändring är väl dock att bli medveten om sina mönster? Det låter som att det är där som du är just nu och det är ju toppen! Mitt råd till dig är att skriva ner mönstret som du har och sedan testa att t ex stanna kvar i relationer istället för att stöta bort andra, när impulserna gör sig påminda?

Tror du kan få som en enorm kick och lyckorus när du märker hur du gör annorlunda. Just att växa och utvecklas tycker inte jag det talas så mycket om men det är ju fantastiska känslor när man upplever det. Ger så mycket hopp och framtidstro.

Kan säga att jag heller inte alls fick med mig en manual hur man ska bete sig i relationer och har därför skämt ut mig oerhört genom åren. Under många år badade jag i ångest och självhat pga. det. Nuförtiden är jag lite mer ute i ljuset igen och testar mig fram på nytt. Inte lika hård emot mig själv, heller. Kan också känna i högre utsträckning att man ju är två i en relation och som behöver samspela med varandra.

Kanske är de du träffar på inte såna som du heller borde släppa in? För mig blev det lättare att hantera relationer när jag började lyssna på min intuition tidigare. Kanske det är likadant för dig att du slipper stöta bort andra och kan göra annorlunda innan det gått för långt? Prata om vad som skaver och är problemet istället för att fly?

Hoppas du får en fin dag!

[Yellow Horaka]

Red Simyna skrev:

Hej Pink Fimero,

Hej Pink Fimero, önskar du kan komma ur där du befinner dig.

Red Simyna, härligt stöd du är för Pink Fimero.

Ännu en dag har gått, känns lite bättre, ska försöka göra något, se om det jag lyckas fast känner tveksamhet. Lyckats ändå klara en dag till, kunna förtränga på dagen, får se hur kvällen går.