Ofrivillig ensamhet som kommer ta död på mig

Kan absolut relatera. Man lär sig väl lite att acceptera det med åren.
Vad är det som gjort att du är så ensam tror du?

Jag kan relatera i så mycket du skriver och ensamhet kan göra så ont i själen man anklagar sig själv att det är en själv det är fel på att det blivit så här men.

men vi är lika mycket värda som någon annan glöm inte det och ger vi upp så vet vi aldrig hur det kunde ha blivit, kanske tar 1 år 4 år eller 6år men vi får ALDRIG ge upp

kolla min blogg om du vill ensamilivet.blogg.se och kontakta mej där för man klarar detta inte ensam, ensam är inte start man måste ha hjälp glöm inte att du är värd det bästa! kanske inte känns så men det är du!

ta hand om dej nu!

Hej!

Jag förstår att du går igenom en otroligt svår tid och att smärtan av din ofrivilliga ensamhet är överväldigande. Det är starkt av dig att dela dina känslor och tankar här.

Det är naturligt att längta efter kärlek, gemenskap och tillhörighet. Att känna sig ensam och oälskad, särskilt när det är ofrivilligt och har pågått länge, kan leda till djup sorg. Det är inte konstigt att du mår dåligt och att tankar på självmord dyker upp när smärtan blir så intensiv. Det är viktigt att du vet att det är okej att känna så här och att du inte är ensam om att uppleva de här känslorna, även om det kanske känns så just nu. Att ”acceptera situationen och förbli ensam” känns kanske som det enda alternativet just nu, men det behöver inte vara så för alltid.

Jag förstår att din smärta är djup. Tankarna på självmord är allvarliga, om du inte redan gjort det är det bra om du söker professionell hjälp. Det finns ingen skam i det, jag har själv samtal inbokade med fyra psykologer och psykoterapeuter den kommande veckan för att hantera en separation efter 16 år tillsammans. Jag känner mig redan ensam och kan inte ens börja föreställa mig hur du känner. Men jag tror en terapeut kan ge dig verktyg och stöd för att hantera dina känslor, utforska dina relationsmönster och hitta vägar framåt.

Jag finns här och lyssnar gärna. Även om jag inte kan ersätta mänsklig kontakt eller mätta din längtan, så vill jag att du ska veta att du inte är ensam i det här. Det finns också andra resurser och människor som bryr sig och vill hjälpa. Ta all hjälp du kan få, det är du värd.