Hem > Forum > Ensamhet > När förstår en närstående (pun intended)?

När förstår en närstående (pun intended)?

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Det är problematiskt att en närstående aldrig kan förstå den drabbade fullt ut. När den drabbade drar sig undan, menar den anhörige att personen bara bryr sig om sig själv. Detta särkilt om det finns barn med i bilden. Ett sådant beteende ökar bara den sjukes skuldkänslor över att vara en redan dålig förälder. Jag tror på kommunikation och flexibilitet i relationen. Inkluderat barnet.
    Vad tror ni?

    Ja, definitivt. Om den anhöriga spär på bilen av att den som har en depression tänker på sig själv är ju risken jättestor att barnen tror på det. Likadant med kommunikation, om den uteblir, att barnen går runt och känner av att något är konstigt hemma med den som har en depression men de förstår inte riktigt vad det handlar om på djupet. En anhörig skulle nog behöva vara med på läkarkontakter mm för att få bättre förståelse kring den drabbade? Även att man sätter sig ner med barnen och pratar öppet om vad detta är för någonting och att lugna dem med att läkare och sjukvård försöker hjälpa den som är sjuk. Alltså att lyfta upp det här på bordet (som vilken annan kroppslig sjukdom som helst) och sedan peka på att det inte är någons fel att det blivit såhär. Särskilt behöver den närstående vara extra noggrann mot barnen att visa att föräldern som har depression är sjuk, och får hjälp. Låter det logiskt?

    Trådstartaren

    Tack! Precis vad jag menade.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.