Någon som har få/inga vänner – skulle du vilja bli vän med hen?

Hej! En fråga: om du höll på att lära känna någon, och fick veta att hen har väldigt få eller inga andra vänner, skulle du bli avskräckt från att bli vän med personen då?

Såklart är det många olika faktorer som avgör om någon verkar värd att bli vän med, förutom hur många vänner de har och hur pass sociala de är.

Men allt annat lika, om du skulle välja mellan två på olika sätt lika bra personer, men den ena hade en del vänner och den andra ville ha vänner men hade nästan inga, vem skulle du då helst bli vän och umgås med?

Jag tänker mig att de flesta skulle välja den första personen.

Jag har själv bara en nära vän förutom min pojkvän, (och utöver det bara en handfull bekanta, kollegor, och vänner från förr som jag träffar ibland.) Jag är 21 år gammal och skäms över att jag knappt har något socialt liv. Jag blev aldrig inbjuden till fester och sånt i tonåren, och jag har aldrig börjar dricka/festa eller gå ut. Men jag är i allmänhet inte intresserad av det heller, jag vill hellre umgås med folk på lugnare sätt. Jag är lite rädd att jag ska framstå som tråkig om jag är tydlig med att jag inte festar.

Skulle ni vilja bli vän med en person som jag, som är i desperat behov av vänner men introvert och kanske lite tillbakadragen?

TL:Dr: Jag undrar om vänlöshet är oattraktivt.

 

I mina ögon spelar det ingen roll om mina vänner har många vänner, eller nya personer som blir mina vänner har många vänner. Så mitt svar på din fråga är att nej jag tycker det inte är oattraktivt.

Jag tror det är svårare att få vänner om man inte har några.Jag har det iaf så.Jag är inte så blyg eller tystlåten men får ändå inte vänner.Festat och gått ut mycket men fick aldrig vänner den vägen heller. Jag har lätt att prata med människor men är dom tysta tillbaka eller inte ler tillbaka  blir jag oxå tyst och känner mig obekväm.Men så länge någon är  “aktiv”i samtal och vänder sig mot mig och pratar är det sällan något problem. Vänner är däremot en helt annan sak.Det krävs att man sätter av tid, ringer o bokar för aktiviteter osv.Alltså aktivt visar intresse. Och det är det få som gör. Det hjälper inte om bara den ena gör det.Men helt klart finns det människor som är mer attraktiva och “roligare” än andra och som folk drar sig till, bara därför.

Jag känner igenom mig i det du skriver. Jag är ganska tillbakadragen och speciellt när jag möter nya personer och har också tänkt att det blir som en ond cirkel, andra tänker det automatiskt att det är något fel på mig för att jag inte har mycket vänner och drar sig ur. Att människor dras till populära personer.

Men nu när du ställde frågan fick det mig att fundera. Jag hade verkligen inte brytt mig om hur många vänner en person har så länge det är någon jag tycker om.

Skulle jag av någon anledning vara tvungen att välja vem jag skulle spendera tid med så hade det ju varit med personen som jag känner är villig och kan spendera lika mycket tid på mig, oavsett hur många vänner den personen har.

Människor kan vara utan vänner av mängder med anledningar.

Anonym skrev:

Hej! En fråga: om du höll på att lära känna någon, och fick veta att hen har väldigt få eller inga andra vänner, skulle du bli avskräckt från att bli vän med personen då? Såklart är det många olika faktorer som avgör om någon verkar värd att bli vän med, förutom hur många vänner de har och hur pass sociala de är. Men allt annat lika, om du skulle välja mellan två på olika sätt lika bra personer, men den ena hade en del vänner och den andra ville ha vänner men hade nästan inga, vem skulle du då helst bli vän och umgås med? Jag tänker mig att de flesta skulle välja den första personen. Jag har själv bara en nära vän förutom min pojkvän, (och utöver det bara en handfull bekanta, kollegor, och vänner från förr som jag träffar ibland.) Jag är 21 år gammal och skäms över att jag knappt har något socialt liv. Jag blev aldrig inbjuden till fester och sånt i tonåren, och jag har aldrig börjar dricka/festa eller gå ut. Men jag är i allmänhet inte intresserad av det heller, jag vill hellre umgås med folk på lugnare sätt. Jag är lite rädd att jag ska framstå som tråkig om jag är tydlig med att jag inte festar. Skulle ni vilja bli vän med en person som jag, som är i desperat behov av vänner men introvert och kanske lite tillbakadragen? TL:Dr: Jag undrar om vänlöshet är oattraktivt.

 

Jag är i en liknande position som dig, är introvert, dricker inte och har bara en nära vän, men hen bor flera timmar bort. Den enda jag har kvar i min närhet just nu är min pojkvän. Det känns som att det dessutom är svårare att bli en del av nya umgängeskretsar ju äldre man blir. Jag är dock bara 22 men alla andra har redan sina kompiskretsar.

Så personligen kvittar det för mig om personen har vänner eller inga alls. Det viktiga är ju hur man är som person.

Jag har inte heller alls många vänner men skulle jag få välja så som du frågar så skulle jag nog välja den med sannolikt färre vänner. Jag upplever att mindre socialt utåtriktade ofta är mer fokuserade och lyssnar bättre. Vilket jag tror är viktigt för mig för om jag inte känner mig hörd så blir jag väldigt tyst. Sen så beror det självklart på person till person.

Jag vet hur jävligt det är att vara utan vänner, jag är det nu. Så jag skulle välja den som inga vänner har.

Hej! Jag är helt utan vänner och över 30, (alltså är allt spikat? Finns inga konstnärliga projekt i samhället som riktar sig till någon över 29) och vad jag än skulle göra skulle jag alltid vara “outsidern” för jag beter mig inte i enlighet med mallen, jag är social och önskar att jag fick vara mitt glada färgstarka jag, men jag måste tona ner min egna personlighet och då känner jag att det inte är värt det att försöka längre, för vem försöker då? Jag trivs dessutom inte i min åldersgrupp och det är socialt oaccepterat att umgås med yngre, de ser på en som ett freak och andra 30+ dömer och tror att jag är ute efter sex(??) Har man inga sociala medier är man ingen nya människor vågar bli vän med, upplever att andra vill kunna kolla upp vilka man redan är vän med om de överväger att närma sig. Jag vågar inte ta kontakt med någon av rädsla för att den sna känna ansvar att vara “snäll” mot mig. Ingen vågar vara den första vännen, den allt faller på. Jag personligen hade helt ärligt också valt den med redan etablerade kontakter, för då kan man träffa fler folk via den. Det är svårt att vara en ö, de flesta vill ha möjligheter till förgreningar.