Mådde dåligt av att prata med K igår när jag ringde på em, ännu dåligare än innan och boendestödet är sjuk så kan inte få prata med henne heller så har ingen nu. De vill ju ändå begränsa mig och mitt pratande, känns heller inte bra då jag ibland har behov att prata om mina problem och mående, mår ju inte bättre av att hindras då bara om det är en person som typ K som inte förstår mina problem med göra av mig med saker då kan det ibland vara bättre att bli hindrad prata istället för få oförstående och ord som jag orkar inte lyssna på ditt tjat om samma saker, du gör fel, köp inte nya saker, det kan du väl lämna bort, du kan inte göra så, du måste förstå hur jobbigt det är att lyssna på dig och ditt tjatande om samma saker hela tiden jag orkar inte mer.
Ingen förstår heller att det är stundtals jobbigt vara mig också, jag är inte i jobbig bara för de få som jag har begränsad kontakt med.
Jag vill vara ensam. Det är bäst så för alla.
Det finns hjälp att få, nej det gör det inte det blir bara fel.
Grät på hela vägen hem på promenaden.
Har ingen nu mer än mig själv som är inget att ha till något alls.
