Jag har försökt prata med en präst här, men hon sa mest att jag skulle engagera mig i kyrkan, jag behövde bara prata men det kändes inte som att hon ville det. Psykiatrin har jag kontakt med, där är jag satt på kö för utredning kan ta flera månader, utöver det tjatar de bara om medicin. Finns ingen annan jag kan prata med heller. Livet känns så fientligt..och omöjligt
Vad tråkigt att prästen mest försökte få dig att engagera dig i kyrkan. Det är förstås inget fel med att berätta om kyrkans aktiviteter och välkomna folk att vara med, men det är inte det som är prästens/diakonens uppdrag i själavårdssamtalen som det heter. Utan uppdraget är att vara ett stöd, någon att prata med. Om det var så att prästen utnyttjade samtalet till att försöka “värva” dig till kyrkans aktiviteter, så var det fel tycker jag.
Skulle du kunna tänka dig att prata med någon annan i kyrkan, t.ex. en diakon? Eller en annan präst? Jag tror att det är med präster och diakoner som med samtalskontakter inom vården, d.v.s. att det inte fungerar med alla utan att det gäller att hitta rätt person.
Vad bra att du står i kö för utredning! Ledsamt dock att psykiatrin, utöver utredning, inte kan erbjuda dig någon annan hjälp än medicin. Kan du inte ens få s.k. stödsamtal?
Jag förstår att du mår fruktansvärt dåligt och jag tycker att det är riktigt starkt av dig att försöka få hjälp!
