Jag klarar inte av ensamhet jag tar till flaskan då.jag är ful och har social ångest så att hitta ny partner är ju sjukt svårt. Att enbart få sex är inte svårt fastän man är ful, killar är alltid redo för sex anser jag det har jag lärt mig under åren. Men att ha nån som vill pussa en ,som kan kolla på en utan att spy- det är för mig nästan omöjligt. Utvecklingsstörda , och lite skumma udda personer raggar ofta på mig, men jag vill ju ha nån som är på samma nivå som mig själv ,( helst högre ioförsig)vill man inte det? Jag har pojkvän men han gör mig så sjukt förvirrad med sina personlighets vändningar och humörsvängningar ( amfetamin)att jag varken vet ut eller in. Igår hade vi det underbart och jag nästan spricker av kärlek , sen ikväll har han total förändrats och då stack jag till min egna lägenhet, och jag tänker hur det skulle vara om han var död och jag skulle bo själv i min lägenhet dygnet runt…. Men jag vet att jag klarar inte av det livet. Jag har levt det förr ensam i en lägenhet i ett skumt kvarter och det var så sjuuuuuukt deprimerande. Jag känner mig inte stark när jag är själv, vilket stör mig. Känner mig svag och värdelös som människa.
det skrämmer mig,att känna mig svag det är en fruktansvärd känsla.