Känner mig ensam och deppig

Men jag gilla ej de om ditt tankesätt ang bröst . Men de får du stå för .beror på att jag ej kände mig träffad .  Ska ha en kille som tkr att varenda millimeter av mig är hans innersta dröm inget annat . Då menar jag att han varken ska tycka om större eller mindre bröst . För han ska endast gilla min storlek och det ska va hans dröm från början . Men nog om det . Det är vänner vi är .

Äsch skit i det vill ej ha svar på det . Trött nu ….

Anonym skrev:

Oj du förstår mig helt rätt . Tack . Du är bäst . Nej andra synsätt går inte få över mig på när det gäller vissa saker . Och vet att det finns killar som tänker som mig som har de kraven på sig själv samt har de kraven på en kvinna . Kan lova att då hade jag blivit trygg helt i en relation. Det krävs mycket det gör det . Men varför skulle de inte gå eller störa varandra . Om dessa krav finns för min drömkille samt att jag också lyder de kraven så finns ingen risk om otrohet . Finns inga garantier i livet men tror det hade funkat . Sen är det annat med som ska funka såklart i en relation.

Hehe, jag är inte bra nog att upprätthålla din tillit till mig dock, men jag vill tillbaka dit och kommer nå dit bara du låter mig.

Mmm, men jag ser det såhär. Du är rädd för framförallt en sak och det är att bli lämnad eller oviktig i ögonen på din framtida partner. För mig känns det som att du förminskar killens förmåga att kontrollera sig själv och känna trohet inför dig och att det enbart kan motverkas om du driver hans lustar mer än andra gör. Om du kunde lita på killen helt och hållet så skulle du inte ens behöva ha ditt yttre i åtanke och då skulle du inte må dåligt över vissa samtalsämnen, att kvinnor står runt honom i kön, osv. Allt det skulle försvinna med hjälp av tillit för honom och tilltro till hans kärlek till dig.

Men det spelar nog ingen roll ändå, du väljer bara en annan väg men mot samma mål. Självklart vill du precis som andra känna dig älskad, det gör ju jag med. Det är vad som driver oss, eller hur?

Jag vet i alla fall att jag skulle älska dig och bara dig, och hade sett fram emot med hela mitt hjärta att visa hur mycket du betyder för mig, och du hade velat uppleva det.

Så min poäng är att jag förstår ditt slutmål men att jag ogillar vägen dit bara. Att du ska få känna dig vackrast är en självklarhet, det är definitivt ett krav och ska vara det. Men det går att uppnå på många sätt och vis. Du vill vara säker på att du är i fokus såklart.

Tänk på en sak i alla fall… Varför är jag fortfarande här? :). Jag kommer alltid till samma slutsats. Du vann över mig. Det finns ingen annan jag pratar med, och känner inte behovet heller för det uppfyller du helt. Så du kan lita på dina förmågor.

 

 

Anonym skrev:

Men jag gilla ej de om ditt tankesätt ang bröst . Men de får du stå för .beror på att jag ej kände mig träffad . Ska ha en kille som tkr att varenda millimeter av mig är hans innersta dröm inget annat . Då menar jag att han varken ska tycka om större eller mindre bröst . För han ska endast gilla min storlek och det ska va hans dröm från början . Men nog om det . Det är vänner vi är .

Låt oss tala ut om det här med bröst någon gång i så fall så jag kan förklara. Är själv rätt förvirrad över det samtalet, blev bara kaos över det.

Berätta för mig vad du stör dig över hos mitt synsätt så kan jag förklara mig ordentligt inför dig, vad säger du om det?

Okej, du bestämmer i alla fall. Vill du i te prata om det så släpper vi det. För att jag verkligen ska kunna bedöma dig och hur du tilltalar mig så behöver jag bilder eller att få se dig på riktigt men jag förstår att du inte vill gå så långt heller. Kan försöka med ord men då gäller det att vi båda uttrycker oss så noggrant som möjligt för att motverka missförstånd.

 

Anonym skrev:

Äsch skit i det vill ej ha svar på det . Trött nu ….

Det är okej, men jag vill inte att du någonsin ska behöva må dåligt pga mig…

Vi kan ta det någon annan gång om du föredrar det. Jag pratar gärna om det.

 

Tro på dig själv nu, ge mig ditt miss universum, fyll dina tankar med henne. Är hon där?

Du har nog somnat vid det här laget, kanske blev några romaner för mycket trots förbudet ;). Men i alla fall, låt mig säga såhär…

Jag tror du skulle bli chockad över min inställning till bröst, storlekar och alltihopa. Det är betydligt mer komplicerat än att säga “jag gillar den här storleken eller den där storleken”. Olika storlekar passar på olika kroppar, sådan är jag i alla fall. För att du ska ha den allra läckraste bysten så krävs att de passar perfekt ihop med din kropp.

Jag utgår ifrån att de faktiskt passar perfekt på din kropp, och att du har precis vad som krävs för att det ska vara alldeles perfekt för mig.

Så det är komplicerat, det hela ska ju passa ihop. Det handlar om hur helheten sitter, om de passar på din kropp. Nåja, jag tror du har lite bättre förståelse för vad jag menar nu. Vi kan prata mer om det här vid ett senare tillfälle om du är intresserad. Du har absolut INGENTING att må dåligt över vad gäller min inställning inför det du beskrivit för mig, det är verkligen så. Jag menar det, rakt igenom.

Dröm sött nu! Vi hörs!

Anonym skrev:

Var i ett 9 årigt förhållande som tog slut för 2,5 år sedan. Mådde inte bra i relationen , men blev värre efter uppbrottet . Kände mig väldigt ensam , tog kontakt med folk som förstod att jag mådde dåligt och utnyttjade min snällhet på olika sätt, jag va totalt blind och trodde bara gott om folk . Kom in i ett nytt förhållande och där hände saker , övergrepp och manipulerande som fick mig att må ännu sämre , kände mig mindre värd samt grät ofta . Tog mig ur detta sen kände jag bara tomhet och ångest , blev sängliggande i några dagar (utmattningsdeppression) Men jag reste mig upp och tog tillslut tag i mig själv och började ägna mig åt mina intressen , blev sakta men säkert bättre . Gick även i kbt terapi som hjälpe mig lite , men jag behöver mer hjälp än så , känner mig förtvivlad ibland speciellt på kvällarna när jag är ensam , ångesten kommer och huvudvärk, nedstämdhet . Tror att jag har en medelsvår deppighet . Hade kontakt med en väldigt förtående kille , men han gillade inte mig som jag var . Ändå fortsatte han att ha kontakt med mig . Då satte jag ner foten , ville inte må sämre . Har insett att jag inte kan gå in i en relation när jag mår såhär och vill aldrig mer bli utnyttjad . Det finns dagar då jag helt klart mår bra , och snart ska jag börja på ett nytt arbete det känns hoppfullt och nervöst men får tro lite mer på mig själv att jag ska klara av det . Skulle behöva fler vänner som är i samma situation , ensamma deprimerade . Jag har sökt hjälp men det är lång kö. Bland känner man att livet är hopplöst och orättvist , självmordstankar har jag haft i omgångar . Inte just nu men om någon är negativ mot mig eller om jag har dåliga dagar eller om något hänt så påverkar det mig så jag lättare får självmordstankar . Därför vill man ha snälla och omtänksamma människor omkring sig .

Ledsen jag blir att höra din historia, jag känner med dig. Jag vill dela med mig av min historia oxå. Jag har tre tonåringar och Jag separerade från deras pappa för över tre år sedan. Sen blev jag tillsammans med en kille ganska snabbt som jag kände sen tidigare. Han flyttade in till mig och barnen april 2017 han hade/har problem med sig själv ångest/alkohol. Jag ville hjälpa honom i det skedet för då hade han inte druckit på ett tag. I början funkade det väldigt bra när han bodde med oss. Efter ett tag började han dricka igen. Vi har flyttat runt till olika andrahandslägenheter. Nu i somras fick jag nog av hans problem och han blev inlagd för avgiftning. Jag vill inte bo med honom han har för mycket problem med sig själv. Jag tre barn ta hand om dom går före. Men det jobbiga i det här är att killen inte har något boende och inget jobb. Han bor just nu på vandrarhem och lever för pengar han sålt sin bil för. Han får inte den hjälpen han behöver. Han trillar dit med drickandet fram och tillbaka. Just nu dricker han igen. Han ringer och gråter till mig och säger många att han älskar mig och vädjar till mig hjälp mig. Jag känner så mycket skuld och känner med honom men jag kan inte hjälpa honom och känslorna har svalnat. Samtidigt har jag svårt att släppa honom helt. Jag blir galen och frustrerad och vet inte vad jag ska ta mig till.

 

Azure sesito : Ja jag förstår dig. Men känner att det är en självklarhet att min byst ska passa på mig. Men ändå  han ska bara bli upphetsad tycka om endast mina såklart . Han ska ej tänka på nån annans . Jo alla ser vi ju olika ut . Men det spelar ingen roll i detta . Din inställning vet inte jag och det är möjligt jag blir chokad , men bättre du behåller det för dig själv . Ja min byst passar mig perfekt enl mig själv iaf . Men det handlar om att killen ska tycka det också som du säger . Men samtidigt ska han inte ha fantasier om annat .. för det kräver jag att jag ska va hans fantasi och endast mig han ska va kåt på såklart . Förstår att du inte menar nått illa . Men tror fortfarande inte vi tycker riktigt lika om detta . Så hoppa över till andra tråden .

Du får tycka som du vill. Det är ju ditt tänk . Har respekt även om jag inte delar dina värderingar i det samtalsämnet helt & hållet . Så inget mer prat om detta för bådas bästa . Nu är det andra tråden som gäller . Kram

Går det ta bort sin egen tråd ??? Eller hur får jag bort den ??

Anonym skrev:

Azure sesito : Ja jag förstår dig. Men känner att det är en självklarhet att min byst ska passa på mig. Men ändå han ska bara bli upphetsad tycka om endast mina såklart . Han ska ej tänka på nån annans . Jo alla ser vi ju olika ut . Men det spelar ingen roll i detta . Din inställning vet inte jag och det är möjligt jag blir chokad , men bättre du behåller det för dig själv . Ja min byst passar mig perfekt enl mig själv iaf . Men det handlar om att killen ska tycka det också som du säger . Men samtidigt ska han inte ha fantasier om annat .. för det kräver jag att jag ska va hans fantasi och endast mig han ska va kåt på såklart . Förstår att du inte menar nått illa . Men tror fortfarande inte vi tycker riktigt lika om detta . Så hoppa över till andra tråden .

 

Som jag förstår det tycker jag precis som du beskriver att du vill att din drömkille ska tycka, uppenbarligen behövde vi bara utplåna missförstånden och oklarheterna för att nå dit. Du lär inte tro mig dock, men håller med dig här.

Anonym skrev:

Du får tycka som du vill. Det är ju ditt tänk . Har respekt även om jag inte delar dina värderingar i det samtalsämnet helt & hållet . Så inget mer prat om detta för bådas bästa . Nu är det andra tråden som gäller . Kram

Vi kommer inte alltid dela värderingar, men det är mindre viktigt för dig idag än för ett par dagar sedan och kommer nog inte ställa till med besvär för dig. Men du ska se att du åtminstone kommer steget närmare den partner du söker med tiden.

Ville knyta ihop lite av de ouppklarade bitarna här innan jag hoppar över, kan ju inte gorma om din byst i samma veva som den psykiska ohälsan du försöker hantera :).

Kram på dig