Känner mig ensam i min situation
-
Avregistrerad användare
Hej!
Finns det någon som orkar ge lite tröst. Jag känner mig ensam. Har varit singel SÅ länge och jag känner mig ännu inte vid 44 års ålder redo för ett förhållande. Jag jobbar på mig själv. Men jag känner mig SÅ ensam ibland. Det finns vänner. De flesta har familj o jag har svårt också att lita på att de verkligen vill umgås med mig. Så ibland vågar jag inte höra av mig.
Jag är trött på att alltid försöka reparera mig själv. Det finns visst hopp. Men jag längtar så efter en kram. Mina vänner är inte kramiga personer….Och inte så känsliga som jag. Det är tungt ibland….
Hej!
Det är jobbigt att känna sig ensam. Jag tänker när jag läser ditt inlägg att du kanske skulle ha ett husdjur. Då får man ge och ta emot massor av kärlek. Man blir mindre ensam.
Själv har jag använt mig mycket av positiva affirmationer. Det är ett sätt att ge sig själv omtanke och kärlek. Det skapar mer glädje över själva livet vare sig man lever ensam eller med en partner/ familj. Styrkekramar från mig till dig❤️
Avregistrerad användareJag är också mycket ensam och har mycket tankar kring varför livet ska kännas så. Livet är väl lika med att vara tillsammans med människor , men hur gör man för att det ska bli så,? Jag är nybliven pensionär och har arbetat med människor i hela mitt liv. Har två vuxna barn och 3 barnbarn som jag i princip aldrig ser till. De har nog med sitt med jobb o idrott.
Har gått ned i pensionärsföreningen med p.g. a. covid har det inte varit några aktiviteter.
Jag är så ensam så jag börjar ifrågasätta att fortsätta leva. Är dessutom extremt trött o vilar på soffan dagarna lång. Har tappat intressen för odling o hantverk som alltid intresserat mig förr.
Orkar inte heller gå några promenader fast jag vet att det piggar upp. Snälla ge mig ett råd om att det finns hopp.
Avregistrerad användareHej,
Åh, vill tipsa om ett program om ensamhet som iaf jag fann viss tröst i. Kände en gemenskap att andra också upplever den här ensamheten. Är precis som du Olive Byvivy singel (varit i åratal) och kanske heller inte riktigt redo för ett förhållande (är 37 år och har inga barn). Testa lyssna på det här avsnittet nedan. Hoppas du finner tröst i det. Jag gjorde det. Även en hel del humor. Var så befriande att skratta åt eländet också. Det tog faktiskt bort udden över “allvaret” man stundom kan känna och fastna i.
P3 Hemligheter. “Charlotta: Jag tänker inte låta min ensamhet hindra mig”
https://sverigesradio.se/avsnitt/1686191
Kram!!!
Avregistrerad användareTack red simyna för tipset. Har lyssnat på podden och den var mycket bra och gav en del tröst. Man tror ju att man är ensam med att vara ensam om dessa känslor. Jag brukar faktiskt göra saker ensam som att gå ut på restaurang, har åkt med cinderella till Åland flera gånger o.s.v. Men som pensionär är det svårare då man inte har jobbet att gå till på måndagsmorgonen. Livet känns bara sorgligt.
Avregistrerad användareJag förstår. Kram till dig! Funderar på det du skriver och visst är det väl oftast just det sociala som gör att man “vaknar till” och känner någon form av mening med tillvaron och ens grundläggande existens? Om man inte har det så är det så lätt att bli dränerad på livskraft, ork och motivation att ta tag i saker som behöver göras. Kanske du kan kolla på Volontärbyrån efter uppdrag där du kommer till din rätt och får ingå i ett givande sammanhang igen? Här är deras hemsida: https://www.volontarbyran.org/ . Om du har någon fråga du brinner för har jag hört att lyckoforskning säger att det är bra för ens välmående. Att fokusera på en större uppgift med sitt liv. Själv är jag aktiv när det gäller klimat och hållbarhetsfrågor. Även politiskt aktiv.
Jag hittade det här:
Är du 65+ och nyfiken på ideellt engagemang?
Har du lite tid över och känner att du vill göra skillnad, bidra med din livserfarenhet, få nya erfarenheter och träffa nya bekanta?På Volontärbyrån hittar du hundratals uppdrag från ideella organisationer som söker fler till sina verksamheter. Till exempel kan du hjälpa skolungdomar med läxor, vara mentor, stötta upp på en stödjour, sitta i en styrelse, hjälpa andra seniorer stärka sin digitala kunskap eller hjälpa till på ett event och mycket mer.
Vi på Volontärbyrån vill bjuda in dig till vår digitala (via zoom) inspirationsträff. Vi kommer att berätta mer om vad det ideella engagemanget kan bidra till, hur du lätt kan söka uppdrag via vår helt nya uppdaterade hemsida och svara på dina frågor. Du får även träffa inspirerande senior som berättar om hur de själva engagerar sig samt att de ger dig tips och råd.
För vem? Du som är 65+ och känner dig nyfiken på
ideellt engagemang.När? Samma inspirationsträff sker vid två olika tillfällen.
Tisdag 14 september 10.00-11.00
Torsdag 16 september 15.00-16.00Var: Via digitala verktyget Zoom
Avregistrerad användare TrådstartarenMen så fina ni är! Tack för alla svar och att tråden löpte på. Att jag glömde gå in och kolla när det inte kom ett svar direkt är ju bara så synd.
Ska lyssna på det där radiotipset. Känner lika idag. Det växlar, man gaskar upp sig och får det att flyta ett tag, men sen ner i källaren igen.
Att leva med ett psyke som inte är stabilt är verkligen en kamp. Jag känner mig misslyckad. Som sagt.
Men man får kämpa på och tro på att det ska lossna någongång. Men ibland kommer förtvivlan och tar en.
Avregistrerad användareJag är också mycket ensam och har mycket tankar kring varför livet ska kännas så. Livet är väl lika med att vara tillsammans med människor , men hur gör man för att det ska bli så,? Jag är nybliven pensionär och har arbetat med människor i hela mitt liv. Har två vuxna barn och 3 barnbarn som jag i princip aldrig ser till. De har nog med sitt med jobb o idrott. Har gått ned i pensionärsföreningen med p.g. a. covid har det inte varit några aktiviteter. Jag är så ensam så jag börjar ifrågasätta att fortsätta leva. Är dessutom extremt trött o vilar på soffan dagarna lång. Har tappat intressen för odling o hantverk som alltid intresserat mig förr. Orkar inte heller gå några promenader fast jag vet att det piggar upp. Snälla ge mig ett råd om att det finns hopp.
Avregistrerad användareJag känner också mig väldigt ensam sedan min hustru gick bort i cancer i september efter 6 års kamp. Har tappat intresse för allt. Tog hand om hus och hem och bilar, MC och hade elektronik som hobby (som jag jobbat med hela mitt vuxna liv med). Allt känns helt meningslöst. Behöver ett nytt liv och nya vänner.
Avregistrerad användare TrådstartarenJag känner också mig väldigt ensam sedan min hustru gick bort i cancer i september efter 6 års kamp. Har tappat intresse för allt. Tog hand om hus och hem och bilar, MC och hade elektronik som hobby (som jag jobbat med hela mitt vuxna liv med). Allt känns helt meningslöst. Behöver ett nytt liv och nya vänner.
Avregistrerad användare TrådstartarenKänner med dig. Vilken stor förändring i livet. Jag hoppas du finner kraften att skapa nya kontakter. Det sägs att en vän räcker, om den är en nära vän. Ganska tröstande ändå. Sorg får ta det utrymme och den tid den behöver. Kram
Avregistrerad användare TrådstartarenJag förstår. Kram till dig! Funderar på det du skriver och visst är det väl oftast just det sociala som gör att man ”vaknar till” och känner någon form av mening med tillvaron och ens grundläggande existens? Om man inte har det så är det så lätt att bli dränerad på livskraft, ork och motivation att ta tag i saker som behöver göras. Kanske du kan kolla på Volontärbyrån efter uppdrag där du kommer till din rätt och får ingå i ett givande sammanhang igen? Här är deras hemsida: https://www.volontarbyran.org/ . Om du har någon fråga du brinner för har jag hört att lyckoforskning säger att det är bra för ens välmående. Att fokusera på en större uppgift med sitt liv. Själv är jag aktiv när det gäller klimat och hållbarhetsfrågor. Även politiskt aktiv. Jag hittade det här: Är du 65+ och nyfiken på ideellt engagemang? Har du lite tid över och känner att du vill göra skillnad, bidra med din livserfarenhet, få nya erfarenheter och träffa nya bekanta? På Volontärbyrån hittar du hundratals uppdrag från ideella organisationer som söker fler till sina verksamheter. Till exempel kan du hjälpa skolungdomar med läxor, vara mentor, stötta upp på en stödjour, sitta i en styrelse, hjälpa andra seniorer stärka sin digitala kunskap eller hjälpa till på ett event och mycket mer. Vi på Volontärbyrån vill bjuda in dig till vår digitala (via zoom) inspirationsträff. Vi kommer att berätta mer om vad det ideella engagemanget kan bidra till, hur du lätt kan söka uppdrag via vår helt nya uppdaterade hemsida och svara på dina frågor. Du får även träffa inspirerande senior som berättar om hur de själva engagerar sig samt att de ger dig tips och råd. För vem? Du som är 65+ och känner dig nyfiken på ideellt engagemang. När? Samma inspirationsträff sker vid två olika tillfällen. Tisdag 14 september 10.00-11.00 Torsdag 16 september 15.00-16.00 Var: Via digitala verktyget Zoom https://www.volontarbyran.org/inspirationstraff
Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.