Hem > Forum > Ensamhet > Hur bryter ni ensamheten? (Speciellt nu!)

Hur bryter ni ensamheten? (Speciellt nu!)

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 15 totalt)
14
  • Tänkte att vi här kan dela med oss av handlingar vi gör för att känna oss mindre ensamma. Det kan vara att åka till gymmet, att gå på stan och titta på människorna som passerar, det kan vara online-aktiviteter.

    P.S. Råkade skapa denna tråd under fel rubrik först.
    Nykomlings-misstag!

    Hej Purple Tynotu och varmt välkommen hit till forumet!

    Vilket fint initiativ på trådämne verkligen<3

    Pratar en hel del i telefon för att bryta ensamheten. Är väl en pratglad själ som ofta snackar i timmar med folk. Om jag inte haft ett längre samtal under dagen och ska gå och lägga mig så känner jag mig lätt lite deppig och orolig, som att något saknas, det är nog ensamhetskänslorna som kommer över mig.

    Tittar ut en del genom fönstret – jösses alltså vilken nivå det här är på märker jag nu hehe – och kan känna gemenskap med lite grannar och tycka det är mysigt att se hur de donar runt där hemma, ibland i pyjamas, ibland i morgonrock och så ibland välklädda. Det blir levande att iaktta dessa skiftningar tycker jag. Känns tryggt också att se andra.

    Kollar en del på sport: Skidskytte, längskidor ofta nu på helgerna. Väldigt mysigt. Tittar även på handbollslandslaget. Också trevligt och välbekanta ansikten som minskar ensamhetskänslorna.

    På jobbet använder vi en chatt som heter Slack (i jobbärenden är ju tanken framförallt!) och det tycker jag minskar ensamhetskänslorna. Så oerhört mycket bättre än Zoom-möten tycker jag då personligen. Läste igår en artikel som handlade om hur vi blir som spöklika inför varandra när vi använder oss av det. Det stod att digitala möten lätt förlorar sin energi, tajming och humor. Och att det enda som blir kvar är informationsutbyten.

    Jag håller med där när det gäller arbetslivet och föredrar Slack, alla dagar i veckan. Ett tips ifall det finns andra som kan föreslå det på sina arbetsplatser också. Där kan man snacka med varandra och får då den sociala biten också av heja-rop, stories om hur helgerna varit, grattis-hälsningar när någon fyller år.. mm. Ett fint inslag i vardagen!

    Vad gör ni andra?

    Trådstartaren

    Hej Red Simyna.

    Tack för ditt välkomnande och fina svar.

    Jag har funderat på att kolla på handbollen.
    Du låter extrovert som mig, bra tips med telefonsamtal.

    Slack låter också intressant, hittills bara använt Google meets och Zoom.

    Trådstartaren

    Jag tränar på olika sätt: Hemma, på gymmet och ute. Handlar och lagar mat. Läser. Engagerar mig ideellt på MÄN och håller ett spanska/svenska språkutbyte online på meetup. Spelar även piano och tar för närvarande privatlektioner i det på avancerad nivå.

    Mår oftast dåligt på kvällar och helger och kan känna en tomhetskänsla.
    Är väldigt extrovert.
    Tips är för personer som mig att lägga sig tidigt och sköta om den fysiska hälsan extra mycket.

    Wow, vilka häftiga aktiviteter du kör! Så imponerande, verkligen!

    Spelar du då på pianot och får feedback i realtid eller fungerar det?

    Häftigt med det ideella engagemanget och språkutbytet också! Du har många talanger hör jag.

    Har funderat på att börja träna utomhus också, t ex springa, men inte kommit mig för riktigt. Bor i stan och tycker mest om att springa i skogen eller på löpband. Svårt för när människor stirrar när jag flåsar fram hehe. Är det utegym du föredrar?

    Bra tips också om att lägga sig tidigt och ta hand om den fysiska hälsan. Kör du någon speciell kost?

    Trådstartaren

    Tack för dina snälla kommentarer!

    Jag bara försöker hålla kalorierna nere för att gå ner I vikt. Man märker på kläderna också ibland om man blivit smalare.

    Jag joggar ute med konstant tempo och försöker göra en viss sträcka på mindre tid varje gång. Funktionell styrka fungerar inte för mig på grund av min förhållandevis svaga kropp jämfört med kroppsvikten, så inget utegym än. Jag bor i Helsingborg och joggar på cykelvägar och finns inte så mycket folk ute såvida man inte joggar i stan.

    Ska testa pianolektion på distans, är tveksam till det men får se om det funkar. Annars spelar jag en videor på det jag bemästrar och publicerar. Och i bättre tider har jag även haft offentliga konserter. Spelar inte klassisk musik då jag inte är skolad och dessutom gillar jag det inte. Både pop- och till och med hårdrock-piano börjar bli en grej tack vare skolade och begåvade Youtube-pianister. Jag spelar Francesco Parrinos mäster-arrangemang av kända låtar. Tycker han har överlägset bäst stil!

    Blev nyfiken på Francesco Parrinos och fastnade då för bla. ”Arrival of the birds”. Så vackert! Spännande att du kör offentliga konserter också! Wow alltså.

    Sökte på MÄN för visste inte riktigt vad det var för något. Så otroligt viktigt arbete! Alltid fint med eldsjälar som kämpar för förändringar i samhället. Kan tänka mig att det ger mycket att vara engagerad där?

    Jag har varit en del ideellt engagerad genom åren. Senast politiskt nu under våren. På senare tid har jag börjat känna en lust att söka mig vidare i livet. Har en önskan om att kanske börja arbeta som frilansfotograf och göra reportage världen över. Känner en allt starkare frihetslängtan. Fungerar musik för dig även som en uttrycksform? En ventil för känslor?

    Trådstartaren

    Jag har precis börjat engagera mig men det verkar som en bra organisation med förnuftiga medlemmar.
    Känns bra att ha intellektuella konversationer med dem för hur vi kan försöka bidra till samhället.

    Arrival of the Birds finns på Spotify också med andra ljud än piano av Francesco Parrino. Jag blev väldigt berörd av den filmen och läser för närvarande Stephen Hawkings sista bok innan han dog.

    Hoppas att du kan följa det här inre intresset du har för fotografering och i balans med din vardag låta det ta över allt mer tills det till slut förhoppningsvis kan bli din heltidssyssla. Låter ju väldigt kul och tror de flesta skulle hålla med!

    Eftersom jag bara kan tolka andras verk, är musik för mig inte associerat starkt med känslor för stunden. Jag kan lyssna på dödsmetal när som helst mer eller mindre och sen bara byta till pianomusik eller pop. När jag väl kan spela på gehör och improvisera först få tror jag att känslorna kommer vara vad som styr min musikaliska kreativitet och uppfattning.

    Sätter mig på en stol och utmanar mig att stanna i ensamhetskänslor, tristessupplevelser rastlöshet, ilska, meningslöshet utan att döma eller tänka för att utforska vad som händer om jag gör ingenting. Sen övar jag mig i att finna de stunder jag emotionellt kan uppleva som är bra och konstruktivt i mitt liv!

    Tack för denna utmaning.

    Hej, tack för fina råd!

    Jag är efter skilsmässa varannanvecka-förälder vilket känns både bra men också jobbigt. Nu i jul blev jag ledsen när min son  sade ”jag vill inte ens vara här”. Efter lite förklarande förstod jag dock att han menade min lägenhet, inte med mig. Var ändå tufft att ta, vi fick prata lite och sedan sa han förlåt då han förstod att han gått för långt.

    Jag har lidit utmattningsdepression från och till de senaste åren och till och med varit inlagd på sjukhus när det var som värst. I min släkt pratar vi väldigt lite om känslor vilket har påverkat mig mycket i livet. Det finns en del psykisk sjukdom i min släkt och jag är väldigt orolig för att bli ett psykfall. Kämpar på, jobbar heltid för första gången på 15 år och med eget ansvar för ekonomi etc blir det tungt.

    Några råd/tips från er därute?

    🙂⛄️

    Sätter mig på en stol och utmanar mig att stanna i ensamhetskänslor, tristessupplevelser rastlöshet, ilska, meningslöshet utan att döma eller tänka för att utforska vad som händer om jag gör ingenting. Sen övar jag mig i att finna de stunder jag emotionellt kan uppleva som är bra och konstruktivt i mitt liv! Tack för denna utmaning.

    Brukar göra ungefär likadant, det är ju en form av meditation och ett väldigt bra sätt att varva ner när det snurrar för mycket negativa tankar i huvudet. Har inte ett stort socialt behov men telefonsamtal och engagemang i forum som denna har hjälpt en del när det känts ensamt, det är väl mest den fysiska närheten som är svårare nu i samhället. Har vänner i landet som jag längtar efter att träffa och krama om, men det får vänta tills allt lugnat sig.

    Det är ju även så att man ibland måste acceptera ensamheten, i alla fall för stunden. Då har jag haft hjälp av att lyssna på föreläsningar av filosofer (ex. Alan Watts) som gärna pratar om ämnen som inte är så dystra. Väldigt effektivt sätt att avleda och sysselsätta hjärnan, nya perspektiv är ju verkligen uppskattade efter det ständiga flödet av dåliga nyheter som TV:n eller datorskärmen fylls med x)

    Jag har verkligen jättesvårt för ensamheten!! Jag håller på att fullkomligt bryta ihop vissa stunder!!! Det är nästan outhärdligt! Men jag försöker ta långa promenader med min hund och se på naturfilmer…

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 15 totalt)
14

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.