Är hopplöst kär i min bästa vän, har varit för tre år nu (känt varandra sedan 2013). Problemet är att vi bor i en distans, men planerar att åka till henne i så September, Augusti om jag nu blir accepterat till universitet eller om jag åker på en liten holiday.
Men så Covid har hänt och fortfarande går..Det ger mig depression och gör mig mer ensam. Jag tänkte åka i 2020 när jag blev klar med gymnasium. Har fortfarande inte gått. Sedan så siktade jag mot 2021, men då var året när jag mådde dåligt (pga covid och familj problem). Då så trodde jag när nyårs afton kom förbi för 22, då tänkte jag, ”åh detta måste bli året jag går. Har gjort all min research för att flytta till nya landet och skola.” Jag berättade allt om detta till henne också, redan vid 2020. Hon var väl uppdaterat om vad jag gjorde och hur jag tänkte.
Men, så för de sista månadrna så har det varit svårt för både oss, och jag gör mitt bästa för att va nära. Att lyssna och ser vad jag kan hjälpa med, men hon gör inte det samma tillbaka? Istället så, ställer hon hennes känslor att va tyngre än mina. Som är okej för att jag vill ställa henne i fokus men när jag berättar hur jag känner mig så viftar hon bort det. Och då i sånt tur så viftar jag bort några ord som hon säger.
Jag känner mig så dåligt för nu så har hon, inte chattat mycket med mig. Även om jag har lyssnat på många av hennes krav. Det är lite svårt att, följa upp på dem när hon är otrogen med mig? Vi är/var(?) mycket samma med känslorna, att älska i varandra men nu så spelar hon att det var mera så, vän kärlek? Jag vet att jag inte har frågat direkt med att vara ett par, men tid har inte känns verkligt och när jag pratar med henne så är jag i stunden och när jag vill försöka fråga så är orden i min hals och svår att få upp.
Det är bara jobbigt…Även om jag har en bra del vänner så, tycker jag mest om min tjej. Men Det är svårt att vilja berätta om detta till någon av mina vänner för att,jag vill inte säga att hon är dålig. För det är hon inte. Vad ska man göra för att ställa saker till det rätta? Har försökt att berätta/diskuterat hur vi ska bemötta varandra men ändå…Så blir det tyst och inte många konversationer 🙁 Är så ensam utan henne.
