Hem > Forum > Ensamhet > Ensamheten är olidlig 😢

Ensamheten är olidlig 😢

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6
  • Hej någon mer än jag som är ensam? Är i stor sorg och är så ensam att jag får panikångest. Om man endå hade riktiga vänner. Känner någon igen sig själv i mina tankar?

    Jag gör. Det känns som att leva i en bubbla av vakum, där ingen annan finns.

    Känner verkligen igen mig. Är oerhört ensam. Har knappt nån jag kan prata med. Är ensam nästan varje kväll. Bor ensam. De e nog bland det värsta som finns.

    Stor kram till dig Yellow Jedada, och er andra <3

    Likadant här, mycket ensamhet. Ingen kompis att spontanringa till om kvällarna. Det är absurt att leva så mycket ensam. Håller ni med?

    Trådstartaren

    Åh tack för era svar 💜 hur gör ni med eran ensamhet? Min mamma dog och vänner drog då dem inte klarade min sorg. Gråter varje dag och ingen som ringer och frågar hur det är. 😔

    Jag är med ensam. Både fysiskt och själsligt. Men det har jag varit hela livet så jag är ganska bra på att hantera det. Sen har jag en väldigt annorlunda livssyn med så det underlättar ju. Ensamhet har en fördel och det är att man får möjlighet att lära känna sig själv bättre. Vem man är och vad man gör här. Var man kom ifrån och vart man tar vägen sen. I slutändan kan ensamhet leda till något positivt.

    Ensamheten är svår, känner mig otrygg😢 försöker göra saker jag blir lugn av när det är som värst. Lyssna på avslappnande musik, testade lite mindfulness idag. Det var skönt.

    Har några få vänner jag kan prata med, men känner mig ändå väldigt ensam. Mamma och pappa finns inte kvar. Allt känns så sorgligt ibland. Som om jag vore fånge i mig själv med all ångest…

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.