Ensam i relation

Hej,

 

Jag har skrivit här förut. Fick ingen direkt respons och har dragit mig för att göra ett nytt försök men gör det ändå.

Jag är en kvinna på 36 år. Har sambo, ett barn, hus, bra jobb. Utåt sett väldigt bra men jag är så ensam. Har inga vänner på grund av att jag flyttat mycket och det är svårt att knyta nya kontakter. Och min relation är inte bra. Känner mig väldigt ensam där också. Funderar på att bryta upp då jag mår dåligt av att vara tillsammans med honom men jag vågar inte. Kan inte tänka mig att inte få träffa mitt barn varje dag. Tänker att det kanske skulle vara lättare om jag hade någon vän att umgås med ibland. Bor i en mindre stad så jag har svårt att gå med i föreningar eller liknande.

 

Finns det någon mer i samma eller liknande situation?

[Purple Fuvaco]

Oj vad jag känner igen mig i de du skriver! Har dock inga barn men är i ett förhållande och har varit sambo i ganska många år. Har inte längre några vänner då många lämnade mig då jag blev sjuk och inte har varken ork eller möjlighet att vara glad och social.

Jag känner igen känslan att vilja lämna men inte våga. Den känslan gör mig såå frustrerad! Jag vet att det jag lever i får mig att må allt sämre men har som tappat bort mig själv. Innan jag gick in i det som lett till de liv jag har i dag så var jag stark och självständig….i dag inte så mycket.

Ibland tänker jag att det kanske är just den ”tröskeln” jag behöver komma över för att kunna börja läka mig skälv och hitta tillbaka till den starka och självständiga människa jag va förr… men vågar inte chansa.

Jag önskar jag hade massa bra saker, tips och råd men tyvärr…men du är inte ensam i din situation.

❤️

 

 

 

Anonym skrev:

Hej, Jag har skrivit här förut. Fick ingen direkt respons och har dragit mig för att göra ett nytt försök men gör det ändå. Jag är en kvinna på 36 år. Har sambo, ett barn, hus, bra jobb. Utåt sett väldigt bra men jag är så ensam. Har inga vänner på grund av att jag flyttat mycket och det är svårt att knyta nya kontakter. Och min relation är inte bra. Känner mig väldigt ensam där också. Funderar på att bryta upp då jag mår dåligt av att vara tillsammans med honom men jag vågar inte. Kan inte tänka mig att inte få träffa mitt barn varje dag. Tänker att det kanske skulle vara lättare om jag hade någon vän att umgås med ibland. Bor i en mindre stad så jag har svårt att gå med i föreningar eller liknande. Finns det någon mer i samma eller liknande situation?

Hör gärna av dig!

Anonym skrev:

Hör gärna av dig!

 

Är du kvar här? Missade att du hade svarat på mitt inlägg 😐