Hem > Forum > Ensamhet > Att anklagas för att vara gnällig

Att anklagas för att vara gnällig

Visar 13 inlägg (av 13 totalt)
12
  • Trådstartaren

    Green Pegydy, stort tack för ditt inlägg och för att du ville dela med dig av egen personlig upplevelse! Känner mig mindre ensam när jag läste att du också råkat ut för liknande. Ledsen att du blev utsatt på det sättet – så onödigt <3

    Faktum är att min kompis börjat höra av sig till mig nu också, pausen verkar vara slut, och påminns när jag läser sms:et du skrev till din vän, att det är ganska komplicerat nu hur man ska kunna ha en relation till den här personen när man inte får vara ”negativ och gnällig”, alltså må som man mår, tolkar jag det som. Känner du likadant? Precis som din kompis är min också ”mån” nu om att umgås vilket känns speciellt (men jag är lika gnällig och negativ fortfarande..) att först vara rasande och sedan göra små tafatta försök att ändå ta kontakt. Vad är poängen ens med relationen? undrar man ju lite över. Och kan så relatera till det där med empatin, eller obefintliga empatin, när det inte gäller sådant som magsjuka eller annat. Inte klokt!

    Vad dramatiskt också att rusa iväg sådär. Förstår att du blev mållös. Min kompis var totalt iskall i rösten. Han har senare sagt att han själv inte varit medveten om att gränsen varit nådd och nu kände han av det jättestarkt. Tack för det liksom. Vad moget.

    Det är något som känns problematiskt med empatin, tror jag. Attackera svårt deprimerade personer är väl ändå ganska magstarkt? Och sedan återkomma och förmedla att de minsann inte är arga längre. Nämen så fint. Själv är jag totalt blockerad efter detta. Hur ska man kunna känna tillit igen? Jag tror inte ens jag vill det. Sårbarhet verkar inte så uppskattat.

Visar 13 inlägg (av 13 totalt)
12

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.