Jag har två nära vänner, vi är som en familj. Vi finns där för varandra för allt. Nu har en konstig situation uppstått. Förra året på min födelsedag kände jag att jag blev ledsen för det kändes som de inte ansträngt sig. Det blev ingen present och inte middag ute som vi brukar. Jag blev ledsen men vågade aldrig riktigt ta upp det för jag kände mig typ girig och otacksam. Jag har försökt tänka att vi nog har lagt ner det här med presenter, vi älskar ju varandra oavsett. Nu har det varit födelsedagar igen och jag blev bjuden på middag, det va fint, inga presenter men jag tänkte att så är det. Men till min andra väns födelsedag blev det middag ute plus presenter från oss båda. Idag ska min kompis få sin present av min andra kompis i form av en utflykt.
Jag vet inte om jag är knäpp men jag blir så ledsen. Grejen är också att jag inte mått så bra på sistone och behövt mycket sällskap. Det känns så konstigt då att de ska åka iväg utan mig.
Det här låter kanske som jäkligt småsint och fjuttigt av mig och det kanske det är men jag blir ändå ledsen. Jag förstår inte. Det blir liksom så tydlig skillnad. Jag fick en middag min kompis fick en middag och en utflykt. Varför va det inget extra till mig? Har jag gjort ngt som gör att jag inte förtjänar detta. Varför åker vi 9nte alla på utflykt, när de vet att jag känner mig ensam och ledsen. Det känns så olikt oss. Jag känner mig lite bortglömd på ett väldigt konstigt sätt.
Ska jag säga ngt till dom om detta? eller är det bara jag som har hjärnspöken och är lättsårad?
