Hem > Forum > Diskriminering > Ensam, bli min vän?

Ensam, bli min vän?

Visar 6 inlägg - 13 till 18 (av 18 totalt)
16
  • Hej Indigo! Om du skriver till Azure Jemyto så tänkte jag bara säga att det är en väldigt omtänksam och ung person som ställer upp mycket för sina vänner och som även är beredd att bli vän med främlingar för att hjälpa dem! Är inte det fantastiskt?! 🤩 Vet inte om det var meningen, men tänkte bara göra dig uppmärksam på att det du skrev nog skulle kunna tolkas som lite kritiserande och anklagande istället för bara genuint nyfiken… Det är inte alltid ord tolkas som man har tänkt så jag ville bara kolla om jag läste in något som du inte menade? Kände när jag läste det att det nog riskera att göra Azure lite ledsen… Vet inte men kanske? Hoppas inte jag gör dig ledsen nu heller, vill bara reda ut eventuella missförstånd 🙂 Kram till er båda!

    Men det jag skrev var dock menat som svar till skaparen. Lite sent men jag är inte här inne så ofta

    Men det jag skrev var dock menat som svar till skaparen. Lite sent men jag är inte här inne så ofta

    Åh, förlåt att jag missförstod ditt meddelande och förlåt också om det jag skrev sårade dig på något sätt!

    mvh Yellow 🤗💖

    Åh, förlåt att jag missförstod ditt meddelande och förlåt också om det jag skrev sårade dig på något sätt! mvh Yellow 🤗💖

    Det är helt lugnt. Bara bra att vi redde ut det hela. Som du sa vissa kan ta det på ett annat sett än menat då text gör det svårt att avgöra alltid.

    Jag känner igen mig i det du skriver.

    Och sen i höstas bor jag ensam för första gången någonsin. Och mitt husdjur dog för en månad sen. Jag är snart 30 och utåt sett är jag nog oftast en glad och positiv tjej.

    Tycker om att umgås med mig själv men det är en sak att vara ensam och en annan att vara själv. Jag har väl egentligen inga riktiga vänner kvar. Mest ytlig kontakt via sociala medier. Men det är svårt att hitta någon som verkligen går att lita på och öppna upp sig för.

    Jag känner igen mig i det du skriver. Och sen i höstas bor jag ensam för första gången någonsin. Och mitt husdjur dog för en månad sen. Jag är snart 30 och utåt sett är jag nog oftast en glad och positiv tjej. Tycker om att umgås med mig själv men det är en sak att vara ensam och en annan att vara själv. Jag har väl egentligen inga riktiga vänner kvar. Mest ytlig kontakt via sociala medier. Men det är svårt att hitta någon som verkligen går att lita på och öppna upp sig för.

    Hej har precis samma problem är i samma ålder fast är killen hade varit skönt och bara prata med nån

    Hej!
    Jag hoppas att det inte gör något, men jag skickade mail till dig! Jag är ingen som skriver i chatten precis varje dag, men kan absolut tänka mig att prata! 🙂 Du behöver verkligen inte känna dig tvungen heller, nu är det ju ett tag sen du skrev inlägget så är det så att du gått vidare och inte känner att du vill prata så är det jätteokej! Det är verkligen inget tvång och det är okej att säga nej. Jag kommer inte ta illa upp!

    Sen vill jag också säga att jag tycker du är jättemodig som sträcker ut handen på ett forum så här. Stor applåd till dig!

Visar 6 inlägg - 13 till 18 (av 18 totalt)
16

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.