9 april 2025 kl. 20:33
Jag vet exakt vad som är fel på mig, men ändå ställer jag frågan! Varför vet jag inte .
idag när jag gick till bussen övade jag lite på att vara i min egen värld. Normalt sett känner jag allas blickar genom fönster på husen och de dömer varje steg jag tar, jag tänker bara på det. Varför gör jag så????
Jag har ställt samma fråga till mig själv (och min omgivning) i hela mitt liv. Jag är nu 41 och äntligen har jag förstått (genom att ha träffat den rätta personen) att det faktiskt inte är något fel på mig. Jag faller utanför normen men det är helt ok. Äntligen har jag börjat acceptera alla sidor hos mig själv. Jag vet att det är en lång väg kvar men allt som jag ansett varit fel med mig själv, älskar denna person. Vilken jäkla frihet.
Hmmm
Du måste logga in för att kunna skapa nya trådar.