Jag har en fråga som gnager mig som jag inte kan sluta tänka på.. Ni som är begåvade eller ni som är obegåvade av bipolär sjukdom men som kanske ändå vet.
Hur vet ni när era känslor är sanna?
Jag har inte alltid jättebra självinsikt i min sjukdom, vilket har gjort att jag har tvivlat på allt jag känt på sistone… jag träffade en tjej när jag var uppåt och jag berättade för henne hur mycket jag tyckte om henne men när jag gick ur min mani så fanns inte samma känslor kvar längre. Detta har hänt flera gånger. Jag har svikit så många fina personer.
Händer detta för er också? Hur ska jag någonsin kunna lita på mina känslor?
