Hem > Forum > Psykiska diagnoser & tillstånd > Overklighetskänslor/Dissociation/Derealisation

Overklighetskänslor/Dissociation/Derealisation

Visar 6 inlägg - 37 till 42 (av 42 totalt)
41
  • Det du beskriver är vanligt vid instabilitet.
    Jag har dissociationer.
    När jag är ostabil är det mer frekvent.

    En fin kombination av ätstörning, PTSD, ångest, depression och instabilitet är min gegga till liv💩

    Rekommenderar varmt de svenska böckerna Psykoterapi vid dissociativa störningar, samt Trauma: om psykoterapi vid PTSD och dissociativ problematik. Båda Anna Gerge.

    Hej,

    vad underlättad jag blev när jag kom in på den här sidan och läste era inlägg! Har känt mig som en galning de senaste månaderna på grund av overklighetskänslor (främst depersonalisation). Känner igen mig i det ni beskriver. Känner att jag har blivit så missförstådd av min psykoterapeut men jag ska försöka förklara det här tillståndet för henne nu när jag vet vad det heter osv och jag hoppas att jag kan få rätt hjälp för det, annars vet jag inte vad jag ska ta mig till. 🙁

     

    Hur går det för er? Har ni fått bra hjälp genom psykolog eller har ni hittat egna sätt för att må bättre? Är det någon här som känner sig ”fullt frisk” från sina symptom idag?

     

    Tacksam för svar:)

     

     

     

     

    Jag fick ett mail om att någon skrivit i tråden. Det var lite intressant, för det var första gången tror jag. Mitt inlägg skrev jag sommaren -20.

    Jag mår bra just nu. Inga konstigheter sen dess. Jag har visserligen hållt kontakten med psykiatrin, men i mina journaler ser det fint ut. ”inga nuvarande symptom”. Jag har bara haft samtalsstöd med en sjuksköterska och några möten kring medicinering då det visade sig att jag var gravid. Just nu ammar jag och äter bara en låg dos ssri och är ändå helt symptomfri. Det enda jag kan märka av är att jag zonar ut när jag blir jättetrött. Men det blir lite som en ”micropaus” och sen är jag tillbaka igen.

    Jag vill ju så gärna tro på det läkaren sa sist att jag kanske ”lärt mig att leva” med diagnoserna (bipolär 2 och ångest är det jag har på pappret) och därför håller mig symptomfri, men jag har levt tillräckligt länge för att veta att min hjärna återkommande hamnar i något knepigt läge som inte är helt friskt. Jag tror dock att jag har riktigt bra verktyg som jag samlat på mig genom åren.

    Men för mig är det stressen via framförallt jobbet som triggar. Så jag jobbar deltid när jag inte är föräldraledig och försöker att inte vilja för mycket. Jag behöver inte göra karriär osv, bara trivas på jobbet och ha råd med räkningarna. Jag tror att knepet är att lära sig vad som hjälper en och hålla hårt vid det. Träning och vistelse i naturen hjälper mig också att hålla mig frisk från depression och ångest och därmed också från overklighetskänslorna.

    Hoppas att du får bra hjälp och mår bättre snart!

    Jag fick ett mail om att någon skrivit i tråden. Det var lite intressant, för det var första gången tror jag. Mitt inlägg skrev jag sommaren -20. Jag mår bra just nu. Inga konstigheter sen dess. Jag har visserligen hållt kontakten med psykiatrin, men i mina journaler ser det fint ut. ”inga nuvarande symptom”. Jag har bara haft samtalsstöd med en sjuksköterska och några möten kring medicinering då det visade sig att jag var gravid. Just nu ammar jag och äter bara en låg dos ssri och är ändå helt symptomfri. Det enda jag kan märka av är att jag zonar ut när jag blir jättetrött. Men det blir lite som en ”micropaus” och sen är jag tillbaka igen. Jag vill ju så gärna tro på det läkaren sa sist att jag kanske ”lärt mig att leva” med diagnoserna (bipolär 2 och ångest är det jag har på pappret) och därför håller mig symptomfri, men jag har levt tillräckligt länge för att veta att min hjärna återkommande hamnar i något knepigt läge som inte är helt friskt. Jag tror dock att jag har riktigt bra verktyg som jag samlat på mig genom åren. Men för mig är det stressen via framförallt jobbet som triggar. Så jag jobbar deltid när jag inte är föräldraledig och försöker att inte vilja för mycket. Jag behöver inte göra karriär osv, bara trivas på jobbet och ha råd med räkningarna. Jag tror att knepet är att lära sig vad som hjälper en och hålla hårt vid det. Träning och vistelse i naturen hjälper mig också att hålla mig frisk från depression och ångest och därmed också från overklighetskänslorna. Hoppas att du får bra hjälp och mår bättre snart!

     

    Hej, okej va skönt att du har kommit över overklighetskänslorna! Vad är det för verktyg du har, skulle du kunna tipsa lite? För jag tycker det här är fruktansvärt jobbigt…

    Tipsar om denna länk. En del mycket bra videos på youtube från honom finns också.

    https://www.dpmanual.com

Visar 6 inlägg - 37 till 42 (av 42 totalt)
41

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.