Min sambo kritiserar mig

För 2 år sedan blev jag tillsammans med min pojkvän. Han var väldigt omtänksam och trevlig när vi började att träffas. Efter ett tag märkte jag att han kunde bli väldigt arg när saker inte gick hans väg. Tiden gick och han började anmärka på mig, vad jag gjorde/inte gjorde. Allt var fel till slut. Jag är en väldigt lugn och sansad person men efter ett tag började jag att säga emot och försvara mig själv. Ibland kunde han också säga nedvärderande saker om min familj. Jag har ingen stor familj och de familjemedlemmar jag har kvar i livet betyder oerhört mycket för mig. Detta har sårat mig och satt djupa spår. Vi har ett barn tillsammans som snart fyller 1 år och det blir bara värre och värre. Han får utbrott nästan dagligen och skriker att jag gör allt möjligt fel. När jag säger emot då försöker han att vända det mot mig och säga att jag har fel. Jag känner mig förstörd och så ledsen inombords. Han anmärker även på hur jag är som mamma. När jag var mammaledig så tyckte han att jag satt hemma för mycket och när jag väl tog mig ut så var det fel. Då skulle jag vara hemma och ta hand om hemmet istället. De känslorna som fick mig att bli kär i honom har nästan försvunnit. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Vad jag än gör så blir det fel i hans ögon. Är det någon som har varit med om något liknande?

[Teal Cutedi]

Det låter som att du hamnat i ett grepp hos en person med en personlighetsstörning. Kan eventuellt vara en narcissist. Det går inte att göra en sådan person nöjd, som du skriver, gör du si är det fel, gör du så är det fel. Ett väldigt manipulativt sätt att göra motsatt part förvirrad, kan även innehålla ilskna, verbala och/ eller psykande kränkningar, för att man ska känna sig underlägsen, och veta sin ”plats”. En narcissist kan aldrig ha fel, det skulle rasera hela deras självbild, och människor runt omkring dom finns enbart för att tillfredsställa deras eget ego. Finns några olika typer av narcissism. Finns även andra personlighetsstörningar, men man måste ha en mer helhetsbild och mer bakgrund för att kunna ställa rätt diagnos. Men utifrån det du beskrivit och som jag tolkar det, kan din pojkvän ha narcissistiska drag.

Teal Cutedi skrev:

Det låter som att du hamnat i ett grepp hos en person med en personlighetsstörning. Kan eventuellt vara en narcissist. Det går inte att göra en sådan person nöjd, som du skriver, gör du si är det fel, gör du så är det fel. Ett väldigt manipulativt sätt att göra motsatt part förvirrad, kan även innehålla ilskna, verbala och/ eller psykande kränkningar, för att man ska känna sig underlägsen, och veta sin ”plats”. En narcissist kan aldrig ha fel, det skulle rasera hela deras självbild, och människor runt omkring dom finns enbart för att tillfredsställa deras eget ego. Finns några olika typer av narcissism. Finns även andra personlighetsstörningar, men man måste ha en mer helhetsbild och mer bakgrund för att kunna ställa rätt diagnos. Men utifrån det du beskrivit och som jag tolkar det, kan din pojkvän ha narcissistiska drag.

Tack snälla du för ditt svar. Jag har läst på en hel del om narcissism och det känns definitivt som att min pojkvän har drag av det. Han säger att han blev ignorerad och sviken av sina föräldrar. De skiljde sig när han var 10 år. Han säger att pappan ville att han skulle flytta ut när pappan hade träffat en ny så att den nyas barn skulle få bo hos pappan. Han säger att han mår dåligt över hur han behandlar mig men han kan inte tänka sig att söka hjälp heller. Han tycker att han har gjort stora uppoffringar sedan vi flyttade ihop då han inte kan meka med sina bilar längre. Han menar att det är därför han är så arg hela tiden. Jag är så rädd att vår dotter ska bli påverkad av detta och jag mår jättedåligt av att trippa runt på tå för att inte göra honom upprörd. Frågan är om det kan bli bättre? Ibland känns det som att jag och dottern bara är till besvär för honom.

[Teal Cutedi]

Om det kan bli bättre… nej, inte så länge personen själv inte förstår att den behöver hjälp för att komma tillrätta med problemen och ändra sitt beteende. Eftersom narcissism är ett personlighetsdrag och en grundläggande del i personens sätt att fungera går inte narcissism att bota, och med brist på självinsikt är motivationen ofta låg till någon förändring, vilket också kan försvåra psykologisk behandling. Om personen har någon slags självinsikt och får hjälp med strategier att hantera sitt utåtagerande sätt så kan det bli bättre. Jag vill inte skrämma dig men den som lever tillsammans med en narcissist kan själv behöva söka hjälp för att man till slut känner sig fullkomligt värdelös, för att man långsamt bryts ner och förlorar allt självförtroende. Ta stöd av vänner och din övriga familj som du litar på, du kommer behöva dom. Förstår att du inte mår så bra just nu, många frågetecken, och behöver du ventilera får du gärna skriva även här. Viktigt att du inte tappar fotfästet och modet, din dotter behöver dig som en trygg, fungerande mamma. 💞