Konstig känsla

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Ända sedan 6 år tillbaka så har jag varit halv.  Alltså jag har inte känt mig ”hel” sedan dess, nåt som stör mig oerhört. Det innebär för mig att jag inte känner mig som mitt riktiga jag, en spillra av mig själv, och jag vet inte helt säkert varför jag känner såhär och aldrig tycks bli hel igen,

    kanske det beror på en traumatisk omtumlande händelse för 6 år sedan där jag /utan att bli för personlig nu…förlorade både hem och pojkvän på en kväll under massa drama och sedan dess inte känt mig hel även om jag försöker och försöker bli hel(lever med den pojkvännen idag igen(särbo )dvs jag har egen bostad men bor mest hos honom)men jag tycks aldrig hitta dit jag var när jag  kände mig hel..eller om det är nåt så enkelt som medicin?? Har tagit injektion sedan 6 år tillbaka. Känner nån igen sig med att känna sig ”halv” ???? Och är på ständig jakt på att bli ”hel” tankar funderingar ??? Gott nytt år till alla❤️

    Ja absolut, kan relatera jättemycket. Parerat runt tankar om att känna sig hel och halv, trasig och frisk i säkert 10 år i huvudet. Snudd på manisk kan jag bli i min iver om att igen få känna mig hel. Alltså en liten slutsats (efter år av funderingar) är att det kanske är så enkelt att det snarare handlar om lycka?

    Om du tänker på en period där du känt dig genuint lycklig så kanske det är något liknande med att känna sig hel och känna ”igen sig själv” också?

    Speciellt om man haft bra perioder i livet tidigare och även förknippar det med välbehag och en känsla av att ha typ livet under kontroll? Man är liksom tillfreds och harmonisk?

    Tror kanske att det är vad som är det signifikanta även i upplevelsen av att vara hel? Är långt ifrån säker och kanske att det snarare är mycket mer komplext än såhär.

    Ibland har jag närmat mig känslan av att vara hel och mer tillbaka i att vara grundad i mig själv, speciellt synligt kan det vara i relationen till mina syskonbarn. Tror det är för att de tar fram det bästa i mig. Jag förställer mig inte. Det resulterar också i att jag är väldigt nära känsla av lycka. Jag mår bra i deras sällskap. Så kanske det även är så att man i olika kontexter kan bli mer hel och även faktiskt kan bli bra mycket mer splittrad i sin personlighet när sammanhanget inte är så bra för en? <3 Om man är en skärva av sitt forna jag tror jag personer som älskar en kan göra så man sys ihop igen.

    Hur känner du?

    Trådstartaren

    Ja det kan ju ha och göra med lycka, absolut  jag är inte lycklig som det är nu men jag var heller inte lycklig när jag var helt ensam i en lägenhet i 2 år, nu lever jag med en pojkvän som har stora problem med missbruk och  sjuk kvinnosyn, men ändå vill jag inte tillbaka till det liv jag levde när jag var ensam    Riktigt förvirrad är jag,

    det du säger stämmer också på mig att när man är med människor som tar fram det bästa ur en så känner man sig hel och som sig själv det känner jag jätteväl igen.  Du har nog rätt i att det handlar om lycka, jag var lycklig en tid i livet och det som gjorde mig lycklig var att jag hade allt jag inte har nu vilket är frihet, ett ok utseende, en slank kropp,folk runt om som tycker om en och en livskamrat som man känner all kärlek i världen till( det han gjorde mot mig senare i livet fick mig att tappa kärleken och tilliten)         Jag antar att man får fortsätta söka efter lycka

    <3 Lycka kom jag på kanske är fel ordval utan det är att ens grundläggande behov är tillsfredställda? Det du beskriver t ex med vänner som tycker om en för den man är, att ha ett okej utseende och kropp, och sedan känna kärlek till en annan människa, det är ganska basala behov? Kärlek och trygghet tänker jag på också. Läste tidigare idag hur någon skilde mellan ”behov” och ”begär” och som var intressant. Alltså behov är sådant som kärlek, vänskap, att ha mat och pengar för sin överlevnad, medan begär är att köpa sig rikedom, status och typ glass. Så kanske det är så att man ska sträva efter att få sina behov mättade och då kommer känslor av lycka på köpet? Bara kände att söka lycka låter så svårt medan att fokusera på sina mänskliga behov ”är lättare”?

    Hej.

    Kanske är jag helt ute och cyklar, men kanske kan du hitta någon information i vissa uttryck:

    PTSD
    dissociering
    medicinska biverkningar (”Har tagit injektion sedan 6 år tillbaka.”)

    Jag reagerar lite när jag läser
    ”nu lever jag med en pojkvän som har stora problem med missbruk och sjuk kvinnosyn”
    Vem är jag att döma vad du ska göra eller vad som är bra för dig, men kanske kan du se dig om efter andra alternativ än att stanna kvar i något som håller dig tillbaka?

    Lycka till!

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.