Hem > Forum > Psykiska diagnoser & tillstånd > Kan jag ha någon diagnos?

Kan jag ha någon diagnos?

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
8
  • Hej jag misstror personer i mitt liv och även andrajag tror alltid dom har onda avsikter och vill göra mig illa Även nära vänner som jag tror går bakom min rygg. Jag har blivit sviken en del. Kan det har något med det att göra? Någon som känner samma?

    Hej Teal Qanuho,

    rent spontant så tycker jag nog att det låter som att din misstro beror på de negativa erfarenheter du har, det måste i alla fall inte bero på någon särskild psykisk sjukdom. Egentligen är det inte konstigt alls att bli misstänksam efter vad du varit med om, det är ett naturligt försvar. Men om det tar över din vardag för mycket tycker jag att du ska överväga att försöka prata med någon professionell om din situation. Viktigt är dock att umgås med goda vänner i en dos som funkar bra för dig. Låt relationer ta tid. 🙂 Ta hand om dig!

    Trådstartaren

    Tack för du tog din tid att svara. Ta hand om dig med.

    Hej jag misstror personer i mitt liv och även andrajag tror alltid dom har onda avsikter och vill göra mig illa Även nära vänner som jag tror går bakom min rygg. Jag har blivit sviken en del. Kan det har något med det att göra? Någon som känner samma?

    Man SKA vara lite misstänksam, det är bara sunt! Finns många elaka onda människor som vill illa! Inte för att skrämmas, men tyvärr är det min bittra erfarenhet som fortfarande påverkar mig..  Min mamma har iofs berättat att jag alltid varit misstänksam sen jag var väldigt liten. Vägrade tex sitta i knät på främlingar. Själv tycker jag det är helt naturligt; varför i hela fridens namn skulle jag vilja sitta i knät på en främling??!

    Absolut, kan känna liknande (när det gäller kärleksrelationer). Som att man utgår ifrån att man kommer bli skadad på något sätt. Tror det här och det du beskriver också kan handla om att vara lite självdestruktiv eventuellt? Det är vad jag landat i hos mig själv iaf. Alltså att först ha dåliga erfarenheter och sedan tillskriver man lätt nya situationer och människor samma mönster? Tillit är en sån himla viktig ingrediens för ett gott liv tror jag. Vi är ju ett flockdjur som i många fall mår som bäst när vi är tillsammans med varandra. De allra flesta människor vill väl också. Jag tror kanske att en strategi kan vara att försöka bena ut med sig själv när man reagerar på något eller tillskriver att någon vill skada, om det verkligen är det som händer i situationen och med den personen, eller ifall man blandar ihop det med tidigare erfarenheter? Tror hjärnan i många fall fungerar så att den har lagrat information (känslominnen) och när man får en vittring om liknande situation vill den berätta för en hur det varit tidigare, så man tar rätt beslut. Men vad fel det kan bli också – tack och lov <3

    Absolut, kan känna liknande (när det gäller kärleksrelationer). Som att man utgår ifrån att man kommer bli skadad på något sätt. Tror det här och det du beskriver också kan handla om att vara lite självdestruktiv eventuellt? Det är vad jag landat i hos mig själv iaf. Alltså att först ha dåliga erfarenheter och sedan tillskriver man lätt nya situationer och människor samma mönster? Tillit är en sån himla viktig ingrediens för ett gott liv tror jag. Vi är ju ett flockdjur som i många fall mår som bäst när vi är tillsammans med varandra. De allra flesta människor vill väl också. Jag tror kanske att en strategi kan vara att försöka bena ut med sig själv när man reagerar på något eller tillskriver att någon vill skada, om det verkligen är det som händer i situationen och med den personen, eller ifall man blandar ihop det med tidigare erfarenheter? Tror hjärnan i många fall fungerar så att den har lagrat information (känslominnen) och när man får en vittring om liknande situation vill den berätta för en hur det varit tidigare, så man tar rätt beslut. Men vad fel det kan bli också – tack och lov <3

    Du har rätt i mycket, men tyvärr så köper jag inte att de flesta vill andra väl. De flesta agerar i själviska syften och bryr sig inte om att det sårar andra!

    Det är därför jag är misantrop 😏

    Att jag är så misstänksam har räddat mig många gånger! Så till trådstartaren: var glad att du är misstänksam, för det förhindrar dig från att råka illa ut! Det är inget fel eller konstigt att vara misstänksam i den värld vi lever i!

    Lite misstänksam tror jag också är sunt att vara. Alltså att inte lita på första bästa främling man möter.

    Någon sa också ”never trust a man who says trust me”.

    Den kan man ju skriva under på, haha. Hur många såna (kanske framförallt män?) har man inte mött som sagt att man ”borde lita på dem” och så har man blivit grundlurad sedan. Usch, det gör man ju inte om.

    Lagom tillit är kanske receptet då?

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
8

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.